Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
motgtåndet trängde dock de nya tankarna så
småningom igenom, och nn så får var enda liten
pojke eller flicka lära i skolan det, som då
ansågs vara ett stort brott att tro på. Ty nu veta
vi, att Kopernikus hade rätt. Kring solen kretsa
planeterna och jorden, som därför också är en
planet. Det finns, om vi också räknar med
jorden* 8 större planeter. De äro: Merkurius, Venus,
Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus,
Neptu-nus, oéh de ligga i denna ordning från solen
räknat, så att Merkurius är närmast och
Neptu-nus längst bort från solen. Kring flera av dessa
planeter kretsar en eller flera månar. Så har
jorden ju en. Den, som har de flesta, är Saturnus,
som har inte mindre än 9 stycken. Liksom alla
planeterna med deras. månar äro kroppar* som
sväva fritt omkring i rymden, och inte alls, som
man fordom trodde, äro fästäde på några slags
kupor, så finns det inte heller någon
fixstjärne-himmel, på vilken fixstjärnorna äro fästade, utan
även de sväva fritt i rymden. Kring solen röra
sig utom planeterna även de kroppar, som kallas
Tcometer. Dessa hava en mycket konstig rörelse
kring solen. Under det att planeterna röra sig
kring solen så, att de nästan alltid är lika långt
ifrån den, så äro kometerna, då de äro solen
närmast, närmare än någon av planeterna, och
då de äro längst borta, ofta längre bort än till
och med Neptunus, Kometerna se för rästen inte
ut som andra himlakroppar. De bestå av en
lysande kropp, som har efter sig en lång lysande
strimma, vilken kallas kometsvans. — Nu ska
jag tala om, hur stora några av kropparna i
solsystemet äro. Då börja vi med jorden. Den är
ett väldigt klot. Runt omkring är den 4,000 mil,
och om ni vill resa runt omkring den med ett
tåg med vanlig hastighet, skall ni behöva använda
mer än 3 veckor, om ni också reste natt och dag
oavbrutet. Då är månen mycket mindre. Om vi
låta en hasselnöt föreställa jorden, så. är månen
inte större än en ärta. Av planeterna är
Merkurius minst. Den är inte mycket större än månen.
Störst är Jupiter, jätteplaneten. Om vi låta en
ärta föreställa jorden, är Jupiter så stor som ett
medelstort äpple. Men mot solen är även Jupiter
liten. Solen är lika många gånger större än
Jupiter, som denna är större än jorden, så då kan
ni förstå, hur förfärligt stor solen är. Men dä
solen är så stor; hur kommer det sig då, att den
inte ser ut att vara stort större än månen? Det
beror på att den är så ofantligt mycket längre
borta ifrån oss, än månen är; därför ska ni inte
tro, att månen är nära oss. Om ni kunde lägga
en järnväg till månen och åka med det tåg, som
behövde 3 veckor att gå runt jorden, så skulle
vi få hålla på att åka i 8 månader, innan vi kommo
fram. Och ändå är avståndet till månen rakt
ingenting mot avståndet till solen. För att komma
till den med ett tåg, skulle vi få hålla på i mer
än 250 år, d. v. s. vi skulle aldrig komma dit,
för så länge lever ingen människa. Den plånet, som
lag längst från solen, var ju Néptunus. Den
ligger också 30 gånger längre bort från solen än
jorden gör. Månen och alla planeterna äro
likadana mörka kroppar som jorden, och att de lysa
beror på, att de återkasta det ljus, de få från
solen. Om vi befunne oss på någon av de andra
planeterna, skulle vi därifrån se jorden som en
liten lysande stjärna. Men med solen är det annat.
Hela det väldiga solklotet är en enda glödande
massa, där järn och många andra ämnen, Som
på jorden äro fasta, finnas i form av gas. På
solen finns hela sjöar, inte av vatten, utan av —
guld och silver. Här på jorden tycker vi, att en
30—40 grader värmt är en farlig värme, men på
solens yta är det minst tusen gånger så hett.
Nu ska jag tala om något underbart. Det är,
att alla de otaliga fixstjärnorna äro likadana
glödande solar, men de ligga så oerhört långt bort,
att de bara synas som lysande punkter, fast många
av dem äro mycket större än vår sol. Hur långt
det är till dem, kan ni förstå, då vi, även om
vi kunde fara så fort, att vi kommo fram till solen
på några minuter, likväl skulle få hålla på i många
år, innan vi kommo fram till dem. Då förstår ni
hur oerhört många gånger längre det är till dem
än till solen, fast det var så förfärligt långt till
den. Alla dessa solar äro inte vita som vår sol,
utan det finns solar av alla möjliga färger: gula,
röda, blåa o. s. v. Men det finns inte bara enkla
solar, utan även dubbla eller flerdubbla solar; som
kretsa kring varandra. Kring alla dessa solar
kretsar det nu alldeles säkert mörka himlakroppar,
planeter, liksom kring vår sol, så var enda liten
stjärna är ett helt % solsystem» för sig. Tänk, om
vi bodde på en jord i ett solsystem, där det var
en blå eller en röd sol, eller om vi hade två
solar, en gul och en blå! Det vore allt vackert.
Och nu kan det mycket väl hända, att det finns
levande varelser på, jordar, som ha så vackert
färgade solar. Men eftersom vi nu börjat tala om,
att det möjligen finnes levande varelser
annorstädes än på jorden, tror jag vi vända tillbaka till
vårt solsystem och tänka efter, om där finns
några klot utom jorden där det möjligen kan
finnas människor eller andra förnuftiga varelser. På
solen kan det inte finnas några. Där är alldeles
för varmt. ,Ej heller på månen, ty där finns
varken luft eller vatten. Men av planeterna är det
isynnerhet två, Venus och Mars som kunna vara
bebodda. Venus är ungefär så stor som jorden
och ligger närmare solen. På den finns både luft
och vatten och ej heller är där för hett, så det
kan mycket väl hända, att det finns levande
varelser på den, även om det inte precis är
människor. Om Venus veta vi för övrigt mycket li-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
