- Project Runeberg -  Sommarresor i Finland. På Åland och i Åbo-trakten /
158

(1872) [MARC] Author: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

158

uppköpte kosteliga kryddor ock andra specerier hos den
välförsedda landtkandlanden i kyrkbyn ock man
reqvirerade enkom för tillfället till Berttula den gamla,
köksförståndiga Lisa, en verklig prydnad för kvarje kök i
Töfsala ock många, många andra socknar till, allt detta
med den framgång, att vårt bord dagligen dignade
under en mängd saftiga kötträtter, delikata puddingar,
välsmakande soppor samt läckra omeletter och
pannkakor.

Det var väl, att denna kerrligket föll ned öfver
oss vid slutet af vår resa. Hade den tidigare kommit
oss till del, skulle vi kelt visst t. ex. vid våra magra
måltider på Kökar kafva sändt en vemodig suck
tillbaka till de feta köttgrytorna i Töfsala ock uppstämt
ett melankoliskt qväde till den rara Lisas lof. Ja kon
var en rar gumma, den der Lisa, flink i sina
vändningar ock snabb att läsa i sina ungherrars blickar hvad
de möjligen kunde önska sig. Huru ofta öfverraskade
kon oss icke, der vi arbetade i kyrkan, med en lika
välment som gladt emottagen inbjudning till ett litet
förmiddagskaffe. Hon talade alltid finska med oss ock
tycktes icke förstå ett enda ord svenska. En dag, då kon
kade öfverraskat oss med någon ovanligt välsmakande
rätt, sade någon bland oss på svenska åt henne, allt
naturligtvis i den tro, att hon ingenting skulle förstå af
detta tal: "Du är så förträfflig, kära mor Lisa, att jag
på stället skulle kyssa dig, om du bara icke vore så
förskräckligt ful!" Men se den piken förstod hon, man
är icke qvinna för ro skull, och i god ordning, men
något litet stött retirerade kon på dörren, likväl endast
för att i ögonblicket derpå åter inträda i salen med deu
vänligaste uppsyn ock — med en ny anrättning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:54:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sommarfin/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free