Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTAN KÄRLEK. 29
aarrades att skratta genom en dansmästare, som spratt-
lade med annar och ben, och blefvo sota och vällyckade.
Rysligt sota! sade tant Rosina, som var på
besök hos mamma, då porträtten kommo hem.
Tuttu koni blygt fram med sitt porträtt och stack
det i tantens hand.
Nej, se Tuttu! utbrast hon. Ja, det är
myeket likt, näsan alldeles som en liten potatis.
Tuttu visste inte, om lian skulle bli smickrad eller
ej, ty han tyckte myeket om potatis. Därför frågade han:
Är Tuttu också söt?
Kara barn, hur kan man fråga så dumt? af-
klippte maninia tantens bryderi för svaret. Denna kände
emellertid som ett litet samvetsagg, drog gossen tili sig
och sade vänligt:
Tuttu har så snälla ögon.
Det spratt tili i Tuttus hjärta af glädje, det var
första gången lian mottog något, som liknade beröm.
Och han bevarade så länge han lefde en känsiä af tack-
samhet mot tant Rosina.
Samina kväll, då Mian och Pian skulle lägga sig,
hade de mycket roligt i barnkammaren. De .bullrade
med mamma, klädda endast i underkjolarna, skuttade
och hoppade, kastade kuli hvarandra och skreko af fröjd.
Mamma hade än den ena, än den andra i knäet ellet
på ryggen, de kysste henne och sletos 0111 henne, och
hon tryckte dem tili sig med moderlig förtjusning. Det
var en vacker tafla, och den hade äfven en beundrande
åskådare.
I dörren stod Tuttu och såg, på en gång skygg och
road, på den lifliga leken. En brinnande lust att vara
med, grep honom. Hau hade aldrig rasat med mamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
