Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRINSESSAN LATA STINA. 109
eller hörde hon dem värkligen ropa efter vagnen:
Prinsessan lata Stina, hurra för prinsessan lata Stina!
Rodnande af harm ville hon vända sig om och till-
ropa dem en liknande artighet, men koni lyckligtvis
ihåg sin värdighet, snörpte föraktligt på niininen och
lät Rosalba spänna upp spetsparasollen för att skydda
henne för alla näsvisa blickar.
Vid middagsbordet sammanträffade hon med kungen
och drottningen.
Nå, har du tillbragt en angenäm dag ? frågade
drottningen, i det hon lät den guldsmidda kammar-
tjänaren servera sig.
Lata Stina satt just och tänkte på de oförskämda
pojkarna och hade på tungan att svara: Nej, alldeles
icke, men så koni hon ihåg sig och rättade det tili:
Ofantligt angenäm, ers majestät. Jag beklagar
alla dessa stackars människor, som måste arbeta för att
kumia lefva.
Aja, snörflade drottningen,
■
—
de äga icke
förstånd nog för en högre ställning, som vår.
Eller också väljä de frivilligt arbetet såsom sin
lycka, inföll kungen godmodigt och förde med egen
hög hand kycklingsbenet tili sinä läppar.
Stina fick också lust att själf medvärka vid sin för-
plägning och fattade ganska litet förnämt en fågelvinge
mellan fingrarna för att afgnaga den. Men strax hördes
drottningens släpiga stämma:
Så opåpasslig ni är, Gulindal Ser ni icke, att
prinsessan behagar gnaga af fågeln.
Och den stackars tärnan skyndade sig att taga muns-
biten ur prinsessans hand och halla den framför henne
tili benäget afbitande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
