Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 SOMMARSJÖ OCH VINTERSNÖ.
fruar och fröknar och tyckte, att detta var det lugnaste
och trefligaste lit han hittills fört. Emellanåt hände, att
han fick en tiopenni af någon gifmild resande, men när
han kom hem, anställde pojkarna visitation i Kalles
fickor, och den starkaste behöll slanten. Detta grämde
Kalle föga, hvad brydde han sig om en kopparslant?
Hvarför var det ieke hällre en half hålkaka med en sait
strömming på?
En dag kuskade Kalle en ung fröken, som reste
hem från seminariet. Hon var så glittrande glad, att
aldrig i sitt lif hade Kalle sett en så glad människa.
Hon måste bestämdt ha fått smör på sin hålkaka, och
kanske två strömmingar tili!
Hon kvittrade och sjöng hela vägen, precis sora en
fågel, steg ur i backarna för att lätta Pålles börda och
talade med Kalle på ett sätt, sora han inte var van vid.
Hon gaf honom vänliga ögon, och när hon hörde, att
han hade hvarken far eller mor eller syskon ellei’ någon-
ting på jorden, sora han kunde kalla sitt eget, då blef
hennes glada ansikte i en hast allvarsamt.
Stackars barn! sade hon liksom vid sig själf
och tillade: är då ingen god mot dig?
Kalle förstod ej riktigt hvad hon menade. Nog
får jag mat och dricka, sade han, utan en skymt af
oförnöjsamhet och smackade åt Palle, som stannat midt
i backen.
Jag menar, får du ofta stryk och bannor och
sådarit? fortsatte hon förhöret.
Jo, sade Kalle, som om detta värit den natur-
ligaste sak i världen. Men si, Pålles skafsår är värre,
vet inte fröken någon bot för det?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
