Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 SOMMARSJÖ OCH VINTERSNÖ
gifvit det af minä bästa safter, min finaste färg, jag har
fuktat dess blad med moderskärlekens heligaste tårar.
Och rosenbusken skälfde ända in i hjärteroten,
medan hon sökte fasthålla den späda telningen på sin
gren. Se, huru liten han är, huru blek och oansenlig.
Sök dig en vackrare, mer utsprucken ros för din
samling!
Det är främst de späda och små, som höra
Guds rike tili, sade ängeln. Sörj icke, du skall
återfå ditt barn, du skall finna det lyckligt och blomst-
rande i Guds allra käraste rosengård.
Ängeln brötknoppen, kysste honom och fäste honom
vid sitt hjärta. Sedän fortsatte han sin väg genom
jordens blomsterfält.
Tag mig med tag mig med! ropade efter
honom en halft förvissnad och bruten stjälk och sträckte
mot honom sinä torra blad. Jag är färdig... jag
har lefvat nog, jag längtar att förnyas i paradisets
luft...
Ängeln stannade: Jag har icke lof att bryta dig
ännu, sade han. I outgrundlig vishet bestämmer
Gud de blomster jag skall plocka för hvarje dag, och
din tur har icke kömmit ännu.
Gud glömmer mig väl icke? frågade den
vissnade stjälken, och hennes hjärta fylldes af oro att
bli lämnad ensam kvar.
Nej, var viss, Gud minnes dig nog. Bida din
tid, och också du skall blomstra upp i evighetens mor-
gonljus.
Där ängeln gick fram, ljödo böner och frågor,
klagan och gråt. Hans tårar blandade sig med deras,
som gräto. Men då han lyfte sin blick mot de höjder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
