Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om tarhan, som sjöag för
tidigt.
et var vår i södern, varm och smekande vår.
Mandelträden blommade, orangerna lyste ljusgula
mellan knoppar och blad, narcisser, liljor, violer doftade
ute på ängarna. Luften bar ej mera ett spår af vinterns
kylä, den kom ljum och mild från ännu varmare länder
och mättade sig i förbifarten med de tusende blom-
mornas vällukt. Fjärilar och bin lefde glada om i sol-
skenet, och små pigga skalbaggar hade mycket att be-
ställa i sinä gömställen mellan tufvorna.
Högt uppe under de lätta, hvita skyarna, drillade
lärkörna och prisade den Gud, som låtit våren födas
på nytt efter vinterns mörker. Många af dem hade
sitt hemvist i norden och de klarade sinä strupar och
repeterade sinä vackraste sånger för att kunna sjunga
dem för sitt hemlands björkar.
En af de yngsta, en liten kvickögd munter lärka,
fick plötsligt hemlängtan. när hon tänkte på Finland.
Däruppe var våren ännu icke kommen, där gingo alla
med tunga sinnen och glömde, att det än en gång
kunde blifva soi och värme och knoppande träd. Tänk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
