- Project Runeberg -  Sommarsjö och Vintersnö : Sagor och Berättelser / Andra samlingen /
91

Author: Toini Topelius With: Arthur Högstedt, J. A. G. Acke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TANT AMADEAS HÖNS
91
-våta om fötterna. Men de ordentligaste och flitigaste
värparnä hade tant Amadea funnit bland de anspråks-
lösa finska bondhönsen, och därför sade hon en dag
tili höns-Greta: Greta, jag tror vi lägga Hvitfot på
Abergskans ägg, hon har goda värphöns, och de krångla
inte med maten, de.
Jaha. Greta utvalde sju de rundaste och trubbi-
gaste af Abergskans vackra, bländhvita ägg och lade
dem under Hvitfot med den fromma önskan, att de
måtte ha vett att bli hönor allesammans.
Hvitfot var en öfvad ligghöna och åtog sig villigt
att bli fostermor åt de blifvande medlemmarna i höns-
gården. Hon rufvade tåhnodigt i tre veckor, utan att
vilja unna sig hvarken matro eller promenader. Och
Pär de tre veckorna voro gångna, presenterade hon för
höns-Greta sex små duniga fjädernystan, som klefvo
öfver hvarandra, pepo och knuffades om bästa platsen
under hennes vingar. Greta såg strax med kännareblick,
att de hade haft vett att bli hönor allesammans.
Eftersom alla hönsen hade namn, skulle väl dessa
också få sinä. Tant Amadea tog Andersens. sagor tili
hjälp och kallade en Snip,
en annan Snap, en tredje
Snurre. Den fjärde fick heta Tippeli, den femte Tuppeli
och den sjette blef lille Knckeliku.
De sex syskonen åto gryn och äggula och blött
hveteskorpa och blefvo snart så Stora, att de ej merä
rymdes under Hvitfots vingar. Då tog hon dem ut
med sig på allt längre promenader, lärde dem krafsa i
marken först med ena och så med andra foten, för att
finna ett korn eller en mask. Hon lärde dem kackla,
som bildade höns och trippa och flaxa så, som det an-
står väl uppfostrade hönor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:55:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sommarsjo/2/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free