Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7. T. Topelius.
Hvad "WLinsten" fowthde.
arfar var kommen! Den älskade gamle farfar med
de grå lockarna och det blida, goda ansiktet. Hän
kom en gång hvarje år för att hälsa på barnbarnen och
se, om de voro snälla och höra hvad de hade lärt, sedän
hän var där sist. Dessa dagar voro idel fröjd och
gamman för barnskaran. De fingo höra sagor, så många
de ville och de hade många fri- och rättigheter, som
inte annars bestodos. De yngre voro fria för läxor och
fingo trilla i fötterna på stort folk och taga lifvet som
en myggdans i solskenet.
Det var en lång rad ungar: Esther och Harald och
Knut, Lotten, »Minsten» och Greta och sist lillepytt,
som kallades »Tuttimuj» efter Topelii sagor.
»Minsten» hette egentligen Lydia, men den tid,
lion var den yngsta i sällskapet, fick hon smeknamnet
»Minsten», och det fick hon behålla, fastän där vankades
fyra småsyskon efter henne. Två af dera hade Gud
tagit tili sig.
»Minsten» var en snäll liten flicka på åtta år. Hon
hade så svaga ögon, att hon inte kunde gå i skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
