Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 SOMMARSJÖ OCH VINTERSNÖ
Ack ja, afbröt honom Sagans tomte och
klappade förtjust i händerna det var jag, som dikte-
rade- för honom hvad hän skulle skrifva 1 Ibland voro
vi bägge trötta, och sagorna ville icke komina. Då
sade hän så fromt; Jag vill inte vara otålig, jag vill
vänta, så ger mig Gud nog det, som jag skall skrifva.
Ty hän visste, att också jag har ali min förmåga af
Gud. När vi då väntat litet, kom vanligtvis en vacker
tanke, som hän skyndade att nedskrifva.
Många vackra sagor ha vi satt ihop, han och jag,
här på Björkudden, och när Gud tog honom tili sig,
blef det outsägligt tomt för mig. Men jag har älskat
att bo kvar i min gamla penna på hans skrifbord ända
tills i dag härefter får jag se mig om efter annan
bostad, ty pennan flyttar tili ett museum i Helsingfors.
Det hördes många små ljud bland de församlade,
som om de i smyg kväft en snyftning. Slutligen sade
Ordningen med den raska ton, som var honom egen:
Ja, jag tänker inte flytta! Min lilla vrå på
vinden är mig alltför kär.
Fridsamhetens tomte såg upp mot björkarnas toppar,
och hans små vänliga ögon voro röda af gråt. Jag
är rädd, att jag får svårt att trifvas, sade han,
med alit det nya! .. . Mitt hjärta hänger så fast vid
det, som värit. .. kanske borde jag flytta ...
Men då såg Godheten på honom med sinä klara
ögon, som ingen kunde motstå och sade undrande:
•—• Hvarför skulle du flytta? Du har ju en uppgift här,
lika väl som på något annat ställe, och du har större
förpliktelser mot detta hem, än mot något annat. Hvad
gör det, om det gamla gått och det nya kömmit, blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
