Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRINSESSAN, SOM VILLE FLYGA 121
mot taket, som en raket, och ballongerna vände upp
och ned på henne, utan att tanka på hennes höga rang.
De knyckte henne dit och ryckte henne dit, de hvirf-
lade om med henne, så att hon icke visste hvar hon
hade hufvudet och hvar hon hade fötterna. De dun-
kade henne än mot taket och än mot väggarna, de
snurrade, trillade och vredo henne, så att hon för det
församlade hofvet såg ut som ett bylte kläder med ben
under.
Det är icke comme il faut! hviskade en
hofdam tili en annan.
Ssst. . . nedtystade henne den andra, det är
ju höjden af nutidens uppåtsträfvande. Och så applå-
derade de bägge af alla krafter.
Men stackars lilla Dunhild skrek, att det inte var
roligt mera, att hon ville ned. Detta var lättare sagdt
än gjordt. Bäst man tyckte sig ha tag i hennes ena
tåspets, flög hon en ur händerna igen, och slutligen
fick man lof att fånga henne som en jättefluga i en
stor, stor håf.
Puh!...
Det var icke alldeles hvad hon väntat sig af nöjet
att få flyga, och man hoppades, att hon nu hade nog.
Men hon gaf sig icke så lätt. Hvarför skulle icke hon
få flyga, när alla kråkor och sparfvar fingo det? Det
var den gemenaste orättvisa hon någonsin hört talas om!
Hon tog åter sin tillflykt tili tårar och omfamningar,
hon försäkrade sinä föräldrar, att hon icke skulle lefva
en månad tili, om de icke hjälpte henne att flyga, men
att flyga riktigt.
Far och mor blefvo åter bekymrade. Det var den
svåraste uppgift kungen ännu haft att klarera i sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
