Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 SOMMARSJÖ OCH VINTERSNÖ
De komma, mamma, de komma!
Och så upp igen att lyssna vid dörren och försöka
se in genom nyckelhålet. Därinne var mörkt, så han
såg ingenting, men han hörde tydligt suset af stora
vingar och liksom en sakta, dämpad musik långt borta.
Andaktsfullt och bäfvande stod han utanför dörren
och hviskade tili sig själf: nu äro änglarna därinne . ..
och de sitta på de små hvita pallarna och ha så roligt. . .
Jag skall inte störa dem, jag går på tå ned igenl
En dag fann Rafael i änglarnas kammare ett långt,
hvitt silkesband, fullsatt med små knutar af pärlor.
Han visade det för mamma. Det var icke hennes, icke
heller Nannas, barnjungfruns, icke heller någons, som
besökt huset. Rafael visste nog hvems det var. Det
var änglarnas lilla repstege, med hvilken de hala små
barn upp tili Gudl Rafael hade själf många gånger
klättrat upp för ett rep med knutar, men det var groft
och fult, medan änglarnas stege var så vacker och fin,
som de själfva.
Och han lade bandet i ett skrin, att det skulle
väl förvaras.
En lång tid hörde Rafael änglarna komma susande
i skyraningen och hvila på de små hvita pallarna i
hans gästrum. Hvarje morgon, sommaren igenom,
satte ban friska blommor i vasen och hängde guirlander
af vildt vin som gardiner framför fönstren. När vintern
kom, lyste en liten lampa däruppe, så att änglarna
skulle se, att han icke glömt dem.
De glömde ej heller honom. De flögo med bud
från. hans lilla hjärta tili Gud, de skyddade hvarje hans
steg och hjälpte honom att blifva ett godt och kärleks-
fullt barn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
