Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVIII. Hemlandssånger - 201. Där uppe ingen död skall vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
1.
»Där uppe ingen död skall vara
Och inga tårar, ingen natt»,
Så sjöng den lilla svarta Sara,
Ett fattigt negerbarn, så glatt.
2.
»Där uppe ingen värk skall vara
Och inga smärtans rop som här.
Där får jag se Guds anlet’ klara
Och evigt bliva, där han är.»
3.
En gång, en enda gång allena,
Hon hört »den vite läraren»,
Hon hört om blodet, som kan rena,
Hon hört om Jesus, barnens vän.
4.
Hon hört ock om den nya staden,
Vars murar heta salighet.
Där vill ock hon stå med i raden
Och lova Gud i evighet.
5.
Nu ligger hon på smärtans läger,
En usel bädd av hö och strå.
Men ack, den klara blicken säger,
Att fröjd i hjärtat bor ända.
6.
Fast utan någon vän vid sidan,
Fast bädden är så hård och kall,
Hon ligger där i glad förbidan
Av vad som ännu komma skall.
7.
Hon tänker på de dyra orden,
Hon hört en gång av läraren»
Hon tänker pa »den nya jorden»
Och på »den nya himmelen».
8.
»Där uppe ingen död skall vara»,
Hon sjunger — men alltmera matt,
»Och intet rop och ingen fara
Och ingen gråt och ingen natt.»
9.
Allt svagare ännu blir rösten;
»En gyllne stad» — »en gyllne stad»,
»Och ingen död» — Och med den trösten
Hon somnar slutligt in så glad.
10.
Nu lockar hon de toner klara
Ur harpan fram med fröjdfullt mod
Ty se, den lilla svarta Sara
Är vit och skär i Lammets blod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
