- Project Runeberg -  Sophie Hagman och hennes samtida /
31

(1911) [MARC] Author: Carl Forsstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kring Tullgarn. Alla de unga, vackra, belefvade jägarnas
uppmärksamhet var likväl mindre fästad vid själfva
jakten än de jagande:

Som en stjärna på en vårsky sitter hon på en gångare hvit,
Hälften Freja, hälften Rota, skönare än bägge två,
Och från lätta purpurhatten vaja högt de fjädrar blå.
Se ej på de ögons himmel, se ej på de lockars gull!
Akta dig, det lif är smidigt, akta dig, den barm är full.


Om någonsin kunde den varningen behöfvas för
hvarje manligt hjärta vid anblicken af Sophie Hagman,
där hon i en grön jägardräkt med jaktväskan, knuten
af silfvertrådar, hängande öfver sina fylliga skuldror
och med en bössa af det finaste Liège-arbete, sprängde
fram på sin snöhvita gångare af andalusisk ras. Hennes
porträtt ligger i detta ögonblick på författarens bord,
ett ojäfaktigt vittnesbörd icke blott att hon var en
bland de skönaste kvinnor på sin tid, utan att hon i
hela sitt väsende hade en i alla tider sällsynt prägel
af kunglighet. Naturen roar sig ibland med sådana
anomalier, och då naturen skämtar, öfverträffar hon
som alltid hvarje mänskligt skämt. I kojan födas
gestalter, på hvilkas hjärtan skaparen liksom vill passa
en konungs krona, och i purpurvaggan fostras stundom
varelser ämnade till »pass-opp».

Efter dessa djupsinniga betraktelser följer själfva
berättelsen, som emellertid är af ringa intresse. Den
innehåller nämligen blott en skildring af jaktens
förlopp och hur Sophie Hagman sammanträffar med
»gamla Margaretha», en gammal gumma, som hon får
tillfälle att lämna bevis på sin vänlighet och sitt goda
hjärta. — Episoden tycks ha ägt rum år 1791, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:00:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sophieh/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free