Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
ifrån 1678 till 1682, "för gjord försträckning till Kongl.
Majestäts och rikets tjenst," 312| mantal (i Mustasaari,
Storkyro, Wörå och Malax), hvilka räntade närmare 5700
daler, och samtidigt (ifr. 1678 till 1686) egde
handelsmannen i Stockholm Lorens Uppendorf, för till staten lemnadt
lån 107ä5ä mantal med 1950 dalers ränta. Småningom
började dock äfven detta slags förläningar alltmera upphöra.
Återvända vi nu till sjelfva folket, så möter oss
derifrån en fortsatt kedja af besvär öfver dryga skatter,
förtryck och fattigdom. Åren 1637, 1638 och 1639 bortfrös
säden för det mesta på åkrarna.8) Allmogens bön om
lindring i skatterna tillfölje af denna olycka bifölls endast
för år 1638, de begge andra åren deremot utkräfdes
skatterna till fulla beloppet och böndernas begäran (1640) att
efter kammarvärderingen få lösa spanmålen afslogs,
"emedan kronan behöfver spanmål särdeles för krigsfolket."
Lika litet kunde regeringen bevilja någon förmedling i
utlagorna derföre att så många ödeshemman funnos i
landet, "utan der någre tillbjuda sig att vilja upptaga
ödeshemman, så kunna de gifva sig an för landshöfdingen,
hvilken hafver befallning att ransaka om samma
ödeshemman-och efterlåta den frihet som dem upptager, efter som han
finner skäligt och de hafve legat öde till." Den ojemna
skattläggningen af år 1608 väckte också missnöje, men
detta nertystades genom löftet om en snatt instundande
allmän jordrefning öfver hela riket. Emot tionde-inspek-
s) Detsamma var äfven fallet 1641. Den 20 Oktober nämnde är
skrefs ifrån Ilmola följande: "Den aldrahögsta Gudi H. K. Majestät vår
allernådigste Drottning och Kungl. Regeringen högeligen och sorgeligen
tillklagaudes det stora syndastraff, som denna Ilmola socken, så väl som
flere fattige undersåtare i denna landsort på detta år 1641 är, ty väw!
öfvergånget i det att Gud igenom en outhärdelig väta och stark köld
och frost all säd förderfvat hafver och således det väldukade bordet för
menniskors ögon beredt stående för syndens skuld omstörte och kullslog."
I samma skrift säges vidare, att tionde-fogden visserligen infunnit; sig,
men ej fnnnit något som han kunde uppteckna, hvarföre ingen
tiondelängd blef upprättad. Sen. Ark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
