Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
som deras åhörare allvarligare nödgades uppfylla sina
skyldigheter. Läskunnigheten blef alltmera allmän och härtill
bidrog ieke litet de ofta af biskopen anställda förhören,
som vanligen åtföljdes af stränga förmaningar och
straffdomar. 9) Allmännast förekommande laster voro fylleri10)
och otukt; likväl synas gröfre brott, såsom mord,
mordbrand o. m. d. ej varit alltför ovanliga.
Ånnu i början på 17:de århundradet hade
Österbotten ingen offentlig läroanstalt. De, som ville förskaffa sina
söner en högre bildning, nödgades sända dem antingen till
skolorna i Åbo , Björneborg och Wiborg l), eller ännu längre
’) Exempelvis må anföras några ntdrag ur visitationsprotokollerne i
Storkyro: 1673 "Sina Christendomsstycken läste största delen illa; de
få som kunde läsa i bok läste icke heller alle väl utan till, hvarföre
måste de med största allvar nu hållas till att läsa och ingen af de unga
släppas till H. nattvard förr än den kan (förutom alla andra läsningar)
också något af Lutheri förklaring; men till äktenskap admitteras ingen
som icke kan hela förklaringen öfver katechesen." 1682,
"Socknemän-nerna tillsades att de antaga någon, soln kan informera deras ungdom,
emedan de sjelfve det önskade och beklagade att alla ej hafva råd
kasta sina barn till skolan, oc|i efter H. H.( W. Biskopens befallning skall
klockaren lära socknens barn och vara boklärd. Morgon och aftonböner
skola hållas dagligen uti hvarje by." 1683 |, "Den gamla klagan öfver
Storkyro församlings tröghet att bättre förkofra’sig uti sin Kristendom,
måste man än ytterligare iterera»" 1686 "Med förundran förnimmer
man jemväl nu Storkyro boars motvillighet och försumlighet att lära
sina Kristendomsstycken" m. m’. Efter år 1690 utfalla dock omdömena
öfver Storkyroboarnes läskunnighet vida gynsammare. Biskop Gezelii
d. ä:s utlåtande i Konsistorium om sina resor i Österbotten ses i
Teng-ströms kyrkohistoriska handlingar, V.’ 71 och 87.
10) "Så klagade och Pastor öfver deras öl- och bränvinskrögeri,
som om sön och helgdagar skall förorsaka på åtskilliga rum stora
svordomar och syndaktigt väsende, hvilket sammaledes dem förehöllts och
åtvarnades att afstå med sådana missbrnk och förargeliga samqväm."
Visitationsprotokollet i Storkyro J| 1690.
*) De begge förstnämnde skolorna tvistade i flere årtionden om
djeknepenningarne ifrån Nerpes och Kumo socknar. Se härom
Handlingar till upplysning i Finlands kyrkohistoria af W. G. Lagus (ny följd)
III. 49 och af J. Tengström IV. 40—48. Redan 1611 anladas en skola
i Uleåborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
