Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk och de kommunala mellanskolorna - Andra delen: Kursfördelning och speciella anvisningar - Kristendomskunskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
helst läsas i samband med den allmänna kyrkohistorien, varigenom personlig-
heter och företeelser ställas in i det tidssammanhang, dit de höra.
I sakens natur ligger, att vid undervisningen i kyrkohistoria särskild upp-
märksamhet ägnas åt den svenska kyrkans historia och överhuvud åt den re-
ligiösa utvecklingen i vårt eget land. Med våra kyrkliga förhållanden böra
lärjungarna göras alltmer förtrogna och sålunda sättas i stånd att även på
det kyrkliga området fullgöra sina medborgerliga plikter.
c. Den kristna tros- och livsåskådningen.
1. Undervisningen i den kristna tros- och livsåskådningen skall i både real-
skola och gymnasium meddelas i anslutning till det historiska kunskapsstoff,
lärjungarna vid kristendomsundervisningen inhämtat: i främsta rummet till
vad som genomgåtts av Jesu förkunnelse, men ock, särskilt i gymnasiet, till
vad lärjungarna lärt känna om den kristna tros- och livsåskådningens utform-
ning under den kristna kyrkans grundläggningstid samt under kyrkans därpå
följande historia. Därvid skall framför allt tillses, att den ursprungliga kri-
stendomens religiösa och etiska tankar bliva tydligt och klart fattade och att
undervisningen sålunda erhåller den allmänkristliga karaktär, den bör äga.
Detta utesluter icke, att tillbörlig hänsyn tages även till de kristna tankar-
nas utveckling under de följande tiderna av kyrkans historia, varvid särskilt
reformationens religiösa och etiska grundtankar klart framhållas.
Vid denna del av undervisningen bör särskilt iakttagas, att icke abstrakta
bestämningar och definitioner komma att söndersplittra eller undanskymma det
för den kristna tron väsentliga. I största möjliga mån bör framställningen
erhålla en historisk och psykologisk orientering. Härigenom vinnes den för-
delen, att kristendomen bindes samman med det mänskliga livet överhuvud och
sålunda kommer ut ur den isolering, i vilken den ofta blivit ställd. Långt ifrån
att dess egenart härigenom utplånas, torde kristendomen genom ett sådant för-
farande erhålla den rätta bakgrunden för att kunna till sitt väsen och sin egen-
art rätt uppfattas. Dessutom möjliggör en historisk-psykologisk betraktelse
en bättre och riktigare uppfattning av de uttryck, som fromheten under gångna
tider skapat och som lärjungarna vid den kyrkohistoriska undervisningen fått
stifta bekantskap med.
Då bibliska utsagor anföras, skola dessa alltid tolkas och förklaras med hän-
syn till det textsammanhang, i vilket de stå, och det religionshistoriska sam-
manhang, dit de höra. Betydelsen av de olika typerna av den nytestamentliga
förkunnelsen och den dogmhistoriska utvecklingen bör, särskilt på ett högre
stadium, framhållas, liksom ock betydelsen av den personligt kristna erfaren-
heten.
Av vikt är, att, på samma gång lärjungarna vänjas vid logiskt tänkande,
konkreta förklaringar och tillämpningar, som kunna äga stöd av deras egen
erfarenhet, rikligen meddelas. Särskilt i gymnasiet bör undervisningen så
läggas, att den uppfordrar lärjungarna till en mera självständig eftertanke i
fråga om den kristna världs- och livsåskådningens betydelse och värde.
2. I realskolan förekommer detta kursmoment i avslutningsklassen, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
