Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk och de kommunala mellanskolorna - Andra delen: Kursfördelning och speciella anvisningar - Latin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
I lämpligt sammanhang kunna bevisen för det verkliga uttalet av ovan be-
handlade ljud (ae, oe och c) meddelas och en kort redogörelse för uttalets
förändring under tidernas lopp lämnas.
b. Grammatik.
1. Formläran skall i ringarna I4
och I3
i sin helhet genomgås. Böjningen
av nomina, pronomina och verb skall noggrant inläras, varvid sådana ordformer
utelämnas, som äro att betrakta som mindre vanliga eller avvikande från det nor-
mala språkbruket. En viss »formexercis» är vid denna grundläggande undervis-
ning oundgänglig. Men för att den ej skall bli alltför mekanisk, är det lämpligt
att, i den mån lärostoffet därtill ger anledning, ställa de olika språkfor-
merna i belysning av latinets viktigaste ljudlagar, såsom rhotacism, konsonant-
assimilation och vokalförändring inuti ord. Rätt och taktfullt bedriven kan
en så lagd grammatikundervisning i hög grad väcka lärjungarnas intresse,
samtidigt som den hjälper dem att sammanhålla till synes vitt skilda form-
bildningar (t. ex. infinitivslutet i vocare, esse, velie). Men självfallet får
ljudläran ej utvidgas till ett nytt kursmoment. Den är på sin plats i de fall,
där den i st. f. att belasta tvärtom avlastar minnet och bidrager till formernas
säkra inlärande. Det sistnämnda är och förblir huvudsaken. Det gramma-
tiska stoffet måste så innötas, att det blir en varaktig och fast egendom hos
lärjungen. Denne bör redan i första ringen förvärva sig sådana kunskaper i
språket, att han omedelbart kan igenkänna de olika ordformerna och därjämte
— något som ej är mindre viktigt —• angiva det mot den latinska ordformen
svarande svenska språkuttrycket.
I ringarna II4
och II3
repeteras formläran grundligt, varvid sådant språk-
material tillägges, som, i ring I förbigånget, nu erfordras för textläsningen
(t. ex. böjningen av vanliga, i poesien förekommande grekiska ord).
I de högsta ringarna tillkommer ej något nytt lärostoff, men de förut vunna
kunskaperna böra alltjämt genom praktisk övning och kontroll hållas vid liv
och fördjupas. En sådan fördjupning kan vinnas genom en mera ingående
behandling av ljudlagarnas och analogiens roll vid språkets ord- och formbild-
ningar, än den grundläggande grammatikundervisningen i första ringen med-
givit. Men även här gäller det, att denna form för grammatikundervisningen
måste vara ett medel, ej ett självändamål.
2. Av syntaxen läsas i I4
följande partier: läran om subjekt, predikat och
attribut; i kasusläran de vanligaste slagen av genitiv, dativ, ackusativ och
ablativ samt orts- och tidsbestämningar; i verbalsyntaxen läran om futurum
i bisats och konjunktivens användning i de vanligaste bisatserna (t. ex. i finala
och konsekutiva bisatser och i temporala bisatser, inledda med cum historicum)
samt de infinita verbalformerna. — I I 3
genomgås den för I4
angivna kursen
och dessutom några andra delar av antingen kasus- eller verbalsyntaxen. •—
Återstoden av kasus-, tempus- och modusläran samt de särskilda satsernas syn-
tax behandlas i II4
(huvudparten) och III4
(det resterande) samt i II3
(full-
ständigt).
Vid syntaxundervisningen bör i största möjliga utsträckning lärjungarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
