Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk och de kommunala mellanskolorna - Andra delen: Kursfördelning och speciella anvisningar - Matematik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
tiska livet kan förekomma fall, där man med en ekvation kommer väsentligt
lättare och säkrare till målet än med ett aritmetiskt resonemang. Av den egent-
liga algebran bör i denna klass medtagas endast så mycket, som kan vara be-
hövligt för klassens kurs i ekvationslösning (reduktion av termer, borttagning
av parenteser, faktorers inflyttning, bortskaffande av enkla nämnare).
Klasserna 4* och 3,\ För valet av uppgifter, avsedda att lösas medelst ekva-
tionsmetoden, bör i denna klass uppgiftemas eget värde vara avgörande. Dessa
böra därför huvudsakligen vara sådana, som äga motsvarighet i det praktiska
livet. Bland uppgifter lämpliga i denna klass — delvis redan i den föregående
klassen — må nämnas sådana rörande ränta, handelsrabatt, växeldiskontering,
beräkning av medelvärden, bolagsuppgifter, blandnings- och rörelseproblem
o. s. v. Konstlade eller föråldrade uppgifter, såsom åldersproblem och klock-
problem, vissa arbets- och blandningsproblem (»rörproblem», »legeringspro-
blem»), böra undvikas. Man bör icke alltför mycket uppehålla sig vid behand-
lingen av sådana uppgifter som talproblem och rörelseproblem. Ehuru från
och med denna klass ekvationsmetoden inträder såsom huvudmetod för pro-
blemlösningen, böra rent aritmetiska metoder icke heller här försummas, då
sådana äro att föredraga,
I den egentliga algebran, där satserna införas såsom formulering av förut an-
vända lagar, genomgås en kortfattad kurs, vars omfattning i första hand bör
bestämmas av realskolans behov, särskilt med hänsyn till de planimetriska til-
lämpningarna, men även med beaktande därav, att genomgången realskola ut-
gör grundval för det 3-åriga gymnasiet. Den sistnämnda omständigheten sy-
nes böra tillerkännas särskild vikt vid de läroanstalter, där en jämförelsevis
stor del av lärjungarna kan antagas komma att fortsätta i 3-årigt gj/mnasium.
Kursen bör lämpligen omfatta multiplikation och upplösning i faktorer av
enkla polynom, i sammanhang härmed begreppet dignitet, samt räkning med
algebraiska bråk av enkelt slag, dock även sådana, där nämnaren kan upp-
lösas i två binomfaktorer enligt kvadrerings- eller konjugatregeln. Däremot
uteslutes division av polynom med polynom samt upplösning i faktorer av
komplicerade uttryck och bråkräkning med sådana.
Därest tiden medgiver, må i denna klass kunna påbörjas räkning med kvadrat-
rötter eller lösning av enkla ekvationssystem. Negativa tal införas i samband
med ekvationslösningen.
Undervisningen i bokföring, som upptagits såsom kursmoment för denna
klass, har till ändamål att ge lärjungarna det mått av insikt rörande bokföring
och därmed sammanhängande affärsförhållanden, som kan anses vara behövligt
för varje medborgare. Kursen kan lämpligen omfatta bokföringens grundbe-
grepp och de viktigaste räkenskapsuttryckens betydelse samt förandet av en
kassabok över inkomster och utgifter, ordnade efter något praktiskt kolumn-
system. Undervisningen bör läggas så, att den så litet som möjligt inkräktar
på tiden för. matematikundervisningen, varför den lämpligen kan taga sin bör-
jan redan i klass 25
resp. I4
, fortsätta i klass 35
resp. 24
och avslutas i klass
45
resp. 34
, där lärjungarna böra få kännedom om balansextrakt eller bokslut,
alltsammans’av. enklaste slag. I det lilla bokföringshäfte, som lärjungarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
