Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk och de kommunala mellanskolorna - Andra delen: Kursfördelning och speciella anvisningar - Fysik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
skolan, kunna nämligen på gymnasiet antingen förbigås eller endast i korthet
repeteras, varigenom mera tid vinnes för tillgodoseende av gymnasieundervis-
ningens ovannämnda syfte.
3. Det rikhaltiga och alltjämt växande lärostoffet måste begränsas under
hänsynstagande till de för undervisningen på skolans olika stadier uppställda
målen. Föråldrade apparater, som icke äro nödvändiga för vissa förklaringar,
omoderna mätinstrument samt kursdetaljer, som sakna aktualitet eller äro utan
betydelse för sammanhanget i det hela, böra uteslutas från undervisningen. I
samband med ämneskonferensens granskning av läroböckerna tillses, att
nya och aktuella kursmoment icke försummas, även om de icke äro upptagna i
den vid undervisningen använda läroboken. Det för behandling avsedda läro-
stoffet bör icke vara kvantitativt större, än att läraren lugnt och utan jäkt kan
hinna med detsamma på den därför anslagna tiden.
4. Läraren får vid undervisningen ej uraktlåta att vid lämpliga tillfällen
anknyta till lärjungarnas erfarenheter och iakttagelser av olika slag samt till
deras kunskapsförvärv i andra ämnen. Undervisningen i matematik bör
planläggas med hänsyn jämväl till fysikundervisningens behov, och detta går
lättast för sig, om undervisningen, såsom naturligt är, handhaves av samme
lärare. Studiet av fysik förutsätter i flera fall kunskaper i kemi och tvärtom,
och vissa kursmoment, såsom elektrolys och radioaktivitet, äro gemensamma
för dessa båda ämnen. Undervisningen i det ena ämnet bör därför planläggas
så, att den kan draga nytta av och vara ett stöd för undervisningen i det andra
och tvärtom samt — för den händelse ämnena ha skilda undervisare — att ett
för de båda ämnena gemensamt område genomgås endast i samband med ett-
dera ämnet.
Även kurserna i geografi och biologi innehålla ett stort antal moment, som
också ingå i fysikkursen eller förutsätta kunskaper inom vissa fysikaliska
områden.
Vid undervisningen i teckning kunna lärjungarna bl. a. få till uppgift att
avrita fysikaliska instrument, maskiner, diagram eller experimentanordningar.
Vid undervisningen i slöjd för gossar kan tillfälle beredas lärjungarna att
för egen räkning eller för skolans behov färdigställa fysikaliska apparater,
enkla maskiner eller maskindelar. Huvudvikten bör härvid fästas vid de peda-
gogiska och uppfostrande moment, som kunna utvinnas genom arbeten av
denna art.
Lärarna i samtliga här angivna ämnen böra samråda — eventuellt vid ge-
mensamma ämneskonferenser — angående undervisningsarbetets planläggning,
för att den åsyftade samverkan mellan ämnena må bli så effektiv som möjligt,
i n . Ämnets olika delar.
a. Lärokurserna.
BealsJcolan (med kursiv stil äro angivna sådana delar av de olika kursmo-
menten, som böra såväl teoretiskt som experimentellt grundligare behandlas):
Klasserna 35
och 2*. Statik: tyngdpunkten och olika slag av jämvikt;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
