Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk och de kommunala mellanskolorna - Andra delen: Kursfördelning och speciella anvisningar - Musik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
e. Gehörsövning.
1. Ett av de viktigaste momenten i sångundervisningen är uppövandet av
lärjungarnas gehör för en viss tonhöjd (tonhöjdsgehör), för intervaller (inter-
vallgehör) och för klanger (klanggehör).
2. Vid uppövandet av tonhöjdsgehör böra åtminstone i början intervaller
undvikas, varför de toner, som förespelas och av lärjungarna eftersjungas, icke
böra ha melodiskt intervallsammanhang. Sedan lärjungarna hunnit så långt,
att de kunna sjunga vilken ton som än spelas inom deras röstomfång, skola de
lära sig igenkänna olika tonhöjder. En viss ton spelas och jämföres med andra
toner, och detta upprepas, tills lärjungarna utan tonal hjälp kunna återgiva
ifrågavarande ton med riktig tonhöjd. Inövandet kan exempelvis försig-
gå på så sätt, att lärjungarna upprepade gånger få återge en spelad ton och
mellan varje sådan ton utan hjälp av instrument sjunga den för inövning av-
sedda tonen, t. ex. sol. För att ytterligare befästa denna tonhöjd i deras
medvetande spelas ett ackord eller en melodi, varefter lärjungarna ånyo
sjunga sitt sol. På detta sätt preciseras så småningom några av skalans toner,
t. ex. do, re, sol, si.
3. Intervallgehöret övas först med hela och halva tonsteg; därefter inövas
ters-, kvart- och kvintintervall samt treklang, ackordsupplösningar m. m.
4. Utbildningen av klanggehöret avser att utveckla lärjungarnas förmåga
att bedöma sångtonens kvalitet och bedrives i nära samband med tonbildnings-
övningarna. Målet är, att lärjungarna lära sig skilja mellan vacker och ful ton.
i. Tonträffning.
1. Vid övningar i tonträffning är det lämpligt att använda en skaltabell,
som exempelvis kan vara målad på svarta tavlan. Allteftersom lärjungarna
inöva tonerna i skalan, få de tillämpa den förvärvade färdigheten på notsyste-
met. Härvid kan det rekommenderas, att läraren använder en s. k. vandrande
not (utskuren ur t. ex. papp och fastsatt vid en pinne), vilken successivt pla-
ceras på de notplatser, som äro föremål för inövning. Användningen av en
dylik not innebär en icke obetydlig tidsvinst, därigenom att de olika övnings-
exemplen i regel icke behöva uppskrivas.
2. Vid all tonträffning måste tonartskänslan bibehållas, särskilt då lärjun-
garna börja med andra tonarter än C-dur. Alla skalor skola inläras rent gehörs-
mässigt, och lärjungarna måste övas att uppfatta skillnaden mellan de olika
tonarterna.
g. Sånger.
1. De elementära övningarna böra vid varje undervisningstillfälle upptaga
högst en halv lektionstimme. Återstoden av lektionen användes för inövande
av sånger.
2. I de lägre klasserna göres härvid början med lättare unisona sånger, läm-
pade för lärjungarnas röstomfång och allmänna utvecklingsståndpunkt. Där-
efter övas- kanons såsom förberedelse för stämsången. Den sistnämnda bör vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
