Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ändringarna i undervisningsplanerna jämte motivering - I. Allmän översikt - B. Gymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
en samlad undervisningstid av 22—26 veckotimmar, härunder har erhållit kun-
skaper i ämnet, som kunna anses erforderliga för hans framtida verksamhet
eller fortsatta utbildning. Den lärjunge åter, som på det differentierade gym-
nasiet tillväljer tyska, måste visserligen avstå från skrivningar i ämnet
men blir dock i tillfälle att öka sina kunskaper inom andra områden av språ-
ket (textläsning, talövningar, stilistik och språkhistoria).
Sedan vi sålunda utmönstrat tyskan som kärnämne, ha vi haft att besvara
den frågan, vilket av de båda andra språken, engelska eller franska, som bör
göras till kärnämne. Efter noggrant övervägande ha vi beslutat härtill före-
slå engelska och vilja som stöd härför anföra följande.
Det franska språket erbjuder lärjungarna genom sitt jämförelsevis rika
formsystem och framför allt genom sin svåra och därför mera tid krävande
syntax betydligt större svårigheter än engelskan, och dessa svårigheter göra
sig just i fråga om skrivningen i särskild grad gällande. Om därför nödig
färdighet i fransk skrivning skall kunna vinnas under de två år, som stå till
förfogande härför, måste undervisningen läggas så, att den grammatiska trä-
ning, som bleve ofrånkomlig för att önskat resultat skall kunna nås, komme
att menligt inverka på andra och lika viktiga kursmoment. Vidare talar den
ordningsföljd, vari språken inträda i undervisningen vid läroverken till för-
mån för engelska som fast språk. Vid inträdet på det differentierade gymna-
siet ha lärjungarna åtnjutit undervisning i franska under tre år med samman-
lagt 9 veckotimmar och ha, om man bortser från skriftliga övningar under lek-
tionstimmarna, icke förut haft några egentliga skrivningar i ämnet; i engel-
ska åter omfattar den föregående undervisningstiden fyra år med sammanlagt
13’—15 veckotimmar och med skrivningar under de sista två åren. Lärjun-
garna äro därför väsentligen bättre rustade att i engelska prestera de skriv-
ningar, som tillkomma ämnet som fast språk. Slutligen ger lärjungarnas eget
val tydlig anvisning om att, i valet mellan engelska och franska, engelska
bör intaga platsen som kärnämne. Under läsåret 1931—1932 uppgick an-
talet lärjungar i statsläroverkens ringar III* och II3
till 2,021: av dessa ha
1,116 valt tyska, 892 engelska och 13 franska som fast språk. (Anmärkas
bör, att av dessa 13 lärjungar 6 tillhöra Nya elementarskolan i Stockholm,
där franskan inträtt som andra språk). Av de lärjungar, som vårterminen
1932 uttryckt sina önskemål beträffande det fasta språket för läsåret 1932
—1933, ha 1,215 valt tyska, 997 engelska och 22 franska, de senare förde-
lade på 14 olika läroverk. Man må finna detta läge för franskan beklagligt
— kvar står dock det faktum, att på den ungdom, som f. n. frekventerar läro-
verken, franskan icke äger samma dragningskraft som de båda andra språ-
ken.
Trots ovan anförda, tungt vägande skäl mot franska språkets upptagande
som kärnämne ha vi dock ansett oss böra föreslå, att viss möjlighet allt-
jämt beredes för franskans bibehållande som kärnämne. Som förutsättning
härför har dock synts böra uppställas samma krav, som regelmässigt uppstäl-
les för tillval av ämne, nämligen att minst 5 lärjungar på föreskrivet sätt an-
mält sig önska som kärnämne utbyta engelska mot franska. Dessa lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
