Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ändringarna i undervisningsplanerna jämte motivering - I. Allmän översikt - B. Gymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
väcka ett berättigat missnöje hos de läroverk, som ej komme i åtnjutande av
den åt andra läroverk beviljade förmånen. Dessutom är det en vansklig sak
att på rättvist sätt uppdela läroverken i de båda kategorierna. Verkligt bä-
rande skäl för en privilegierad ställning ha anförts beträffande provårsläro-
verken: att åt lärarekandidater i grekiska bereda möjlighet till undervisning
i ämnet. Gammal tradition kan med en viss rätt åberopas till förmån för
läroverken i stiftsstäderna. Men varför skulle de större läroverken få något
företräde framför de mindre? Just med tanke på den större lätthet, som
dessa större läroverk borde ha att uppbringa det erforderliga minimiantalet,
vore en motsatt ståndpunkt snarare den mest naturliga.
Återstår alltså den tredje utvägen: en sänkning av minimiantalet. På
samma gång denna i någon mån tillgodoser de statsekonomiska synpunkterna,
är den ett effektivt medel att bereda ett större antal lärjungar möjlighet till
undervisning i grekiska. En blick på tabellerna sid. 345 f. visar, att en sänk-
ning av minimigränsen från 5 till 4 skulle medföra en avsevärd ökning i an-
talet greker, då däremot det tillskott, som ytterligare skulle vinnas genom
sänkning av minimigränsen till 3 eller 2, vore alltför litet för att motivera en
sådan.
På grund härav ha vi ansett oss böra föreslå, att undervisning i gre-
kiska anordnas i näst högsta ringen, om minst 4 lärjungar anmält sig önska
sådan undervisning.
I detta sammanhang ha vi tagit under övervägande, huruvida beträffande
andra ämnen samma principiella skäl kunna anföras för den lindring i fråga om
minimiantalet, som föreslagits för grekiskan. Även om icke något annat ämne
vare sig på latin- eller realgymnasiet intager en med grekiskan jämförlig sär-
ställning, finnes dock en motsvarighet mellan grekiskan på latingymnasiet och
fysik och kemi på realgymnasiet. Båda dessa ämnens existens är helt be-
roende av det antal lärjungar, som inom realgymnasiet tillvälja ämnena, var-
för risk föreligger, att vid läroverk med litet lärjungeantal det stadgade anta-
let av 5 lärjungar icke allestädes skall kunna uppbringas. Då emellertid båda
ämnena på alldeles särskilt sätt äro konstitutiva för realgymnasiet, måste in-
ställandet av undervisningen i dessa ämnen vara ägnat att medföra svåra olä-
genheter för lärjungarna och därför så långt möjligt förebyggas. Med hänsyn
härtill ha vi jämväl ansett lämpligt föreslå, att undervisning i fysik och kemi
på realgymnasiet skall anordnas, därest minst 4 lärjungar anmält sig önska
deltaga i denna undervisning.
b. Övningsämnen.
Teckning. I timplanen för ringarna I4
, IT4
och I3
påkalla vi icke någon
ändring. Däremot ha vi ansett oss böra föreslå en väsentlig reduktion på det
differentierade gymnasiet.
Ämnet har under hela den föregående skoltiden, 6 resp. 5 årsklasser, en under-
visningstid av 2 veckotimmar i varje årsklass, med det undantaget att flic-
korna i realskolans näst högsta klass (45
och 34
) endast en timme deltaga i
denna undervisning. Den färdighet, som härunder bör kunna ernås, torde för
det stora flertalet lärjungar på latingymnasiet vara fullt tillräcklig. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
