Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Specialmotivering till de föreslagna ändringarna i läroverksstadgan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
net eller att hans arbetsresultat beträffande svensk skrivning under läsåret
giver vid handen, att provet tydligen är missvisande för hans allmänna stånd-
punkt härutinnan»; i sådant fall borde rätt att undergå muntlig examen med-
givas honom, om två tredjedelar av de lärare, av vilka han under läsåret åt-
njutit undervisning, uttalade sig härför. 1924 års skolsakkunniga förordade
en liknande undantagsklausul, men med tillägg, att lärjungen skall ha »er-
hållit minst vitsordet Godkänd för alla prov utom för den svenska uppsat-
sen».
Då dessa yrkanden och förslag omsattes i en ny bestämmelse i 1928 års
läroverksstadga, hade emellertid problemet vidgats och fördjupats. Från att
i de framlagda förslagen endast ha avsett ett tillfälligt m i s s l y c k a n d e
i provet åsyftade den nya bestämmelsen ett g e n e r e l l t hänsynstagande
till tidigare uppsatser under läsåret. Lika litet som ett tillfälligt misslyc-
kande skall kunna fälla, skall ett rent tillfälligt bättre resultat i provet kunna
rädda. Enligt vår mening är detta principiellt sett fullt riktigt. Genoin en
sådan anordning undanröjes den sista resten av examen rigorosum, den sista
risken för slumpens välde i studentexamen. Detta står också i överensstäm-
melse med den moderna uppfattningen av examen, framträdande t. ex. i vad
som rörande bedömandet av den muntliga examen är stadgat i § 104. Sådana
extrema fall, som att en lärjunge trots godkänt prov underkännes på grund av
föregående undermåliga prestationer, böra rimligtvis bli mycket sällsynta, om
fordringarna hållas ordentligt uppe vid flyttningen till högsta ringen; det
torde i så fall höra till undantagen, att en lärjunge, som vid flyttning god-
känts, under det följande läsåret icke kan prestera så många godkända skriv-
ningar, att dessa kunna räknas honom till godo, om han godkännes i student-
skrivningen.
Det är för övrigt här icke blott fråga om fall, då valet står mellan godkän-
nande och underkännande, utan även om g r a d e r i n g av betyget. ^Det var
förr icke så ovanligt, att en lärjunge, som i regel visat god förmåga eller
t. o. m. skicklighet i modersmålets skriftliga behandling, av en eller annan
anledning lyckades mindre väl i studentprovet och icke kom upp till mer än
ett slätstruket eller rentav med tvekan avgivet Godkänd. Det måste anses
minst sagt missvisande, att detta betyg sedan i all framtid skall på student-
betyget stå såsom vittnesbörd om examinandens ståndpunkt. Enligt vår me-
ning är det en stor förtjänst hos den nuvarande bestämmelsen, att den genom
det sammanfattande vitsordet möjliggör en korrigering i dylika fall.
Å andra sidan förbise vi icke, att svårigheter kunna uppstå, då det gäller
att bestämma ett sammanfattande vitsord med ledning av så olika prestationer
som dels det för alla examinander i riket gemensamma provet, dels skrivnin-
garna under läsåret med deras helt naturligt både till art och svårighetsgrad
mycket varierande ämnen. Men enligt vårt förmenande äro dessa svårigheter
icke större än att de kunna övervinnas. Vilken betydelse man skall tillmäta
den ena och den andra prestationen, är emellertid en sak, som icke kan gene-
rellt och rent siffermässigt fixeras utan måste — liksom all betygssättning,
icke minst i modersmålet — avgöras efter de särskilda fallen. I de allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
