Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Programmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
och fortkomst därav, att de få ökad teoretisk kännedom om de företeelser och
lagar inom fysikens, kemiens m. fl. områden, vilka äro grundläggande eller
bestämmande för deras egen dagliga gärning. Direkt skulle givetvis ock det
praktiska arbetet i olika yrken kunna befrämjas.» Framför allt syntes det mo-
tionären, som om serier av föredrag och kurser skulle vara lämpliga härtill.
Framställningen ledde inte till något resultat. I sitt utlåtande framhöll
kammarens första tillfälliga utskott, att folkbildningsverksamheten redan fått
en uppmärksammad ställning inom radioverksamheten och att därför ännu nå-
gon tids erfarenhet syntes böra vinnas, innan ytterligare åtgärder till densam-
mas befrämjande sattes i fråga. Utskottet funne det därjämte betänkligt att
förorda åtgärder, som måhända kunde draga med sig ett ökat byråkratiserande
av radioverksamheten — alldeles frånsett, att den ekonomiska sidan av saken
nog också torde böra tagas med i betraktande. »Rundradions betydande om-
kostnader», säger utskottet, »täckas som bekant för närvarande uteslutande av
licensmedel. För att bevara och öka antalet licenser, som för närvarande när-
mar sig 360 000, torde den rena underhållningsdelen av programmen vara av
minst lika stor betydelse som den verksamhet, vilken direkt åsyftar att främja
folkupplysning och folkbildning. En mera avsevärd programförskjutning till
förmån för denna senare verksamhet skulle utan tvivel få ekonomiskt oförmån-
liga återverkningar för hela radiorörelsen.»
Utskottet avböjde således — och kammaren senare med utskottet — att upp-
taga frågan till någon närmare prövning. Man ansåg sig icke behöva klar-
lägga huruvida motionärens önskemål i och för sig voro rimliga eller kunde
tänkas ligga innanför gränserna av radions naturliga uppgifter. Det förefaller
emellertid utredningen, som om ett sådant klarläggande skulle ha sin be-
tydelse.
I en av paragraferna i den överenskommelse, som från början träffades mel-
lan telegrafstyrelsen och A.-B. Radiotjänst, heter det bl. a. att »rundradiorö-
relsen skall så bedrivas, att folkupplysningen och folkbildningsarbetet därige-
nom befrämjas». En sådan bestämmelse är både naturlig och nödvändig, ty
vill man, att radioprogrammen undan för undan skola nå upp till en hög kultu-
rell nivå, får man icke förglömma, att de svårligen kunna nå detta, för den
händelse de icke samtidigt kunna bygga på en stigande allmän och god folk-
bildning. Men meningen kan icke ha varit och får heller icke vara, att denna
senare skall främjas därigenom, att rundradion i större eller mindre utsträck-
ning förvandlas till en pedagogisk institution, någonting som ofelbart skulle
ske, därest motionären år 1928 såge sina önskningar uppfyllda. För övrigt är
det väl så, att folkbildningsarbetet i modern mening avser någonting annat än
ett skolmässigt meddelande av kunskaper; detta gäller redan nu sådan för de
vuxna avsedd bildningsverksamhet, som äger rum exempelvis genom folkbiblio-
tek, föreläsningsanstalter, studiecirklar och dylikt. I den mån folkskolan bli-
vit bättre, har man nämligen inom detta folkbildningsarbete icke längre ansett
det nödigt att befatta sig med den elementära undervisningen utan mer och mer
koncentrerat sig på att bibringa de vuxna en allmänt kulturell och medborger-
lig bildning. Men i och med detta har folkbildningsarbetet också ändrat karak-
2—360S67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
