Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekonomiska synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
anspråk under den treårsperiod, som här föreliggande beräkning gäller. På
grund av det ovanstående har licensökningen per år under treårsperioden be-
räknats till 40 000, vilket ekonomiskt torde motsvara ett årsmedeltal av 30 000
betalda licenser. Om samma ökning beräknas under år 1935, blir licensstoc-
ken vid periodens början 770 000 stycken. Under år 1936 har man sålunda
att räkr.a med en medellicens av 770 000 + 30 000 = 800 000. Licensantalet
vid årets slut är då 810 000. Med samma beräkningsgrund bliva under 1937
och 19S8 medellicenstalet respektive 840 000 och 880 000. Licenstalet vid
perioders slut skulle då vara 890 000 stycken. Det sammanlagda antalet in-
betalda årslicenser blir för treårsperioden i dess helhet 2 520 000 stycken.
Då man övergår till att göra en överslagsberäkning över utgiftssidan under
här behandlad treårsperiod, torde det vara riktigast att i anslutning till Radio-
tjänsts nuvarande bokföring uppdela kostnaderna i organisationskostnader
samt egentliga programkostnader. Härvid inräknas bland de förra — vad
som recan tidigare framhållits — allting som berör Radiotjänsts egen per-
manenta organisation ävensom andra kostnader, som stå i samband med för-
beredelsearbetet på programavdelningen, under det att bland de senare upp-
föras alla de kostnader, som gälla medverkande, ävensom utbetalningar till
organisationer utanför Radiotjänst i den mån dessa utbetalningar direkt ha
med ruidradioprogrammet och dess effektuerande att göra.
Beträffande organisationskostnaderna har det visat sig lämpligast att skilja
ut och lör sig behandla kostnaderna för inredningar och inventarier. De se-
naste åiens besparingspolitik har nämligen i viss mån gått ut just över dessa
poster och det torde därför vara riktigast att behandla dem särskilt. Under
åren 1930—1934 ha organisationskostnaderna — utom inventarier och inred-
ningar — uppgått till följande belopp i kronor:
1930 1931 1932 1933 1934 (ber.)
440 400 500 800 513 100 563 200 604 300
Dennt, post har sålunda på fyra successiva årsbudgeter höjts med 163 900
kronor, vilket ger ett medeltal av 41 000 kronor om året. Av många olika an-
ledningar har man, enligt utredningens mening, att förutse en liknande utveck-
ling såvil under 1935 som under här avsedd treårsperiod. Den strävan i rikt-
ning met en grundligare bearbetning av de olika programinslagen före deras
effektuerande, vilken huvudsakligen förorsakat organisationens ökning de se-
nare åren, kan icke avbrytas utan skada för berättigade lyssnarintressen. Man
kan också förutse att nya krav efterhand komma att anmäla sig. Utredningen
har därJör ansett sig nödsakad räkna med att organisationskostnaderna under
vart och ett av åren 1935—1938 ökas med 30 000 kronor. För år 1935 träder
dessuton i kraft den extra utökning av organisationen, som föranletts av för-
middagsutsändningarna och vilken beräknas draga en sammanlagd årlig kost-
nad av 10 000 kronor.
Undei år 1935 böra sålunda kostnaderna för organisationen beräknas till
5—350/67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
