Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Rundradion och staten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
staten alltså borde förbehålla sig rätten att anlägga de avsändningsstationer,
som kunde befinnas erforderliga för ifrågavarande ändamål, syntes staten ej
böra omhändertaga den egentliga rundradioverksamheten, vilken åtminstone
till en början kunde antagas till huvudsaklig del få karaktären av
förströelseunderhållning. Utövandet av denna verksamhet torde lämpligen för viss
tidsperiod böra överlämnas till den enskilda företagsamheten, därvid statens
stationer på lämpliga tider ställdes till förfogande för ändamålet. För rätten att
inneha mottagarapparater rekommenderades licensförfarande. Däremot
avvisades tanken på förstatligande av apparatframställningen, ej minst med
hänsyn till svårigheten av effektiv kontroll över experimentverksamheten. Det
vore vidare nödvändigt att staten finge möjlighet till en effektiv kontroll
rörande arten av de meddelanden, som utsändes till allmänheten, och att
garantier erhölles för opartiskhet och saklighet vid urvalet av nyhetsmeddelanden.
Jämväl vore det av vikt att tillse, att samarbete skedde med pressen på sådant
sätt, att en illojal konkurrens med dess nyhetsorganisation undvekes.
För vinnande av klarhet rörande de ekonomiska och tekniska
förutsättningarna för rundradioverksamhetens ordnande enligt de av statsrådet framlagda
riktlinjerna torde det vara nödvändigt att föranstalta om underhandlingar med
det eller de företag, som kunde befinnas villiga övertaga
rundradioverksamheten. Möjlighet borde därför beredas vederbörande att inkomma med anbud och
förslag i frågan. Vid dessa förhandlingar, vilka torde böra uppdragas åt
telegrafstyrelsen, borde särskilt till närmare övervägande upptagas frågan om
storleken av de årliga avgifterna för mottagarapparater ävensom den andel
därav, som borde tillkomma staten för tillhandahållandet av
avsändningsstationer. Vidare borde tagas under förnyad omprövning, huruvida
rundradioverksamhetens bedrivande borde överlämnas för hela landets vidkommande åt
ett enda företag eller om en eventuell uppdelning på flera företag borde
komma till stånd. Genom de avvikelser från telegrafstyrelsens förslag i ämnet
som i förslaget förordats, hade nämligen de skäl, som anförts för ett
monopolbolag för hela riket, i viss mån förfallit.
Ett ordnande av rundradioverksamheten enligt förslaget förutsatte
emellertid, vad rätten att inneha mottagningsapparater beträffar, sådan ändring i 1907
års lag, att Kungl. Maj:t finge befogenhet att på administrativ väg utfärda
generella bestämmelser rörande rundradioverksamheten.
Med bifall till framställningen fann Kungl. Maj:t för gott att med
godkännande av de av departementschefen framlagda riktlinjerna för ordnandet av
rundradioverksamheten inom landet, anbefalla telegrafstyrelsen dels att efter
de förberedande utredningar, som kunde finnas erforderliga, på lämpligt sätt
infordra anbuel om rätt till utövande av rundradiorörelse, dels ock att till
Kungl. Maj:t inkomma med de förslag i ämnet, vartill på grund av eventuellt
ingivna framställningar eller eljest kunde finnas anledning m. m.
Innan ännu de underhandlingar, varom här ovan talats, blivit slutförda,
gjorde telegrafstyrelsen i skrivelse den 11 februari 1924 framställning till
Kungl. Maj:t att, i avbidan på underhandlingarnas slut, vidtaga sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
