Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Redogörelse för rundradion i Sverige och i vissa främmande länder på uppdrag av Rundradioutredningen utarbetad av utredningens sekreterare - C. Rundradion i vissa främmande länder - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
undervisningsdepartementet utarbetat förslag antogs av stortinget i juni 1933
en »Lov om kringkasting», i enlighet med vilken rundradion för närvarande är
organiserad i Norge.
Enligt denna lag är den norska rundradion organiserad som ren statsdrift,
både vad det angår den tekniska delen och programtjänsten. (Handelsdepar-
tementets förslag 1930 innebar att endast den tekniska delen skulle förstat-
ligas under det att programtjänsten skulle koncentreras till ett privat bolag,
vilket skulle upprättas av ett presskonsortium.) Programtjänsten ombesörjes
av Norsk rikskringkasting under det att den tekniska delen av rundradion
skötes av telegrafverket. Enligt lagen kan kungen utfärda närmare bestäm-
melser angående gränserna mellan kringkastingen och telegrafverket. Båda
institutionerna äro fullt självständiga i sitt arbete med rundradion och ingen-
dera är underordnad den andra. Norsk rikskringkasting har visserligen en-
samrätten till att uppföra och driva stationer och anläggningar, men vid sköt-
seln av dessa handlar telegrafverket fullt självständigt och på eget ansvar.
Varken när det gäller byggandet av nya stationer eller driften av stationerna,
kan kringkastingen ge telegrafstyrelsen bindande instruktioner. Telegrafsty-
relsen har även att indriva lyssnaravgiften samt att utöva kontroll över tjuv-
lyssnare.
Då Norsk rikskringkasting lyder under Kirke- og undervisningsdeparte-
mentet och telegrafstyrelsen under handelsdepartementet blir det sålunda inom
regeringen bägge dessa departement som ha att handlägga frågor rörande
rundradion. Samarbetet skall organiseras mellan dessa bägge departement
bl. a. vid utarbetandet av rundradions årliga budget. Denna framlägges för
stortinget av Kirke- og undervisningsdepartementet. Den ledande tanken i
det förslag på vilket stortingets beslut om ny rundradioorganisation grunda-
des, var att »den programinstitution som upprättades under kyrkocleparte-
mentet i och för ledningen av programverksamheten skulle ha den största möj-
liga fria och självständiga ställning». Denna självständighet markeras i lagen
på så sätt att programinstitutionens chef, riksprogramchefen, utses av kun-
gen, icke av rikskringkastingens styrelse. Härigenom åsyftas att ge pro-
gramavdelningen en viss autonomi, »så att styrelsen inte alltför störande kan
ingripa i programarbetet». För att förhindra detta böra också styrelsens och
programledningens myndighetsområden i förhållande till varandra avgränsas
genom en av kungen utfärdad instruktion för styrelsen.
Det har emellertid sörjts för att programavdelningen inte erhåller större
självständighet än vad skäligt är. Den har sålunda att samarbeta med ett av
regeringen och stortinget utsett riksprogramråd på 15 medlemmar samt med
det inom detta råd utsedda arbetsutskottet. Riksprogramrådet, som samman-
träder minst två gånger om året, har till uppgift att bistå programchefen och
styrelsen vid uppdragandet av huvudlinjerna för programverksamheten. Ar-
betsutskottet har att på samma sätt vara behjälpligt vid det dagliga pro-
gramarbetet.
Den högsta ledningen av rikskringkastingen utövas av en av kungen utsedd
styrelse på 5 personer. I den kungliga propositionen föreslås att »samhälls-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
