Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Justitiedepartementet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220—223]
JUSTITIEDEPARTEMENTET
upphävande av fideikommiss i fast egendom, anskaffande av tomtmark till
bostäder m. m. (SOU 1923 : 40.) s. 370-403.)
Kommitterad: Envoyén jur. dr J. J. Albert Ehrensvärd.
Utredningen begärdes av 1914 års senare riksdag efter motion II: 87. Den sakkunnige
tillkallades enligt nåd. bemyndigande den 20 okt. 1914. RA 220.
Utrikesnämnden.
Förslag till grundlagsändringar åsyftande ett närmare samarbete mellan
regering och riksdag i utrikespolitiska angelägenheter. Avg. den 15 mars 1919
av därtill utsedda kommitterade. Sthm 1919. 35, (1), 24, 48 s. (Riksdagens
protokoll 1919. Bihang. Sami. 2. Avd. 2. Bd 1: 1.) (221
Kommitterade: F. justitierådet friherre E. Marks von Wiirtemberg ordf., redaktören
riksdagsmannen Hjalmar Branting, envoyén friherre Fredrik Ramel, riksdagsmännen f.
justitierådet Ernst Trygger och redaktören Otto von Zweigbergk. Sekreterare: Docenten Axel
Brusewitz.
Ur innehållet: Förslag till ändrad lydelse av $$ 12, 54 och 105 regeringsformen,
$$ 38, 50, 55, 56 och 74 riksdagsordningen samt $ 2 mom. 4 tryckfrihetsförordningen s.
5—9, historisk redogörelse för den svenska författningens bestämmelser ang. utrikespolitiska
ärenden 24 s., översikt över frågan om utrikespolitiska ärendens handläggning i vissa
främmande stater 47 s.
I anledning av fyra motioner i andra kammaren vid 1916 års riksdag (II: 53, 234—236)
utarbetades inom konstitutionsutskottets kansli: Historik jämte redogörelse för gällande
författningsbestämmelser i Sverige [rör. samarbete mellan regering och riksdag i
utrikespolitiska angelägenheter], Sthm 1916. (Riksdagens protokoll 1916. Bihang. Sami. 5. Nr 16.
Bil. 1. s. 1—36.) Riksdagen begärde utredning av frågan. I anledning därav tillkallades
kommittén enligt nåd. bemyndigande den 31 dec. 1918. Förslaget lades till grund för
proposition 346 till 1919 års riksdag och ledde till inrättande av utrikesnämnden.
Församlingsrätt.
Betänkande med förslag till lag om utövande av den svenska medborgare
tillförsäkrade församlingsrätt m. m. Avg. den 11 okt. 1919 av de av chefen för
k. justitiedepartementet jämlikt nåd. bemyndigande den 5 juni 1918 tillkallade
aakkunniga. Sthm 1919. 78 s. i222
Kommitterade: Landshövdingen C. Fredrik Holmquist ordf., riksdagsmannen
borgmästaren J. Otto Holmdahl, stadsfiskalen C. Gustaf Lidberg, riksdagsmannen kassören Ernst
Julius Söderberg, riksdagsmannen redaktören Ivar T. Vennerström. Sedan Söderberg
avlidit tillkallades den 20 aug. 1919 riksdagsmannen redaktören Viktor Larsson.
Sekreterare: Förste aktuarien Sven Odén till 1 febr. 1919, därefter notarien Christian Giinther.
Ur innehållet: Kort översikt över gällande lagstiftning ang. församlingsfrihet i vissa
europeiska stater s. 65—68, särskilt yttrande s. 71—78.
Yttranden över ett av särskilda sakkunniga den 11 okt. 1919 avgivet betänkande
med förslag till lag om utövande av den svenska medborgare tillförsäkrade
församlingsrätt m. m. Sthm 1921. 48 s. I223
50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
