Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Justitiedepartementet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259—262]
JUSTITIEDEPARTEMENTET
slag till lag om ändrad lydelse av 23 $ i lagen den 29 juni 1912 om arbetarskydd s. 11,
särskilt yttrande s. 222—225, utredning rör. kvinnors i statstjänst pensionsavgifter av
Reinhold Palmqvist s. 226—238.
Yttranden av ämbetsmyndigheter över vissa delar av betänkande och förslag
i fråga om kvinnors tillträde till statstjänster. Sthm 1921. VI, 190 s.
(Riksdagens protokoll 1922. Bihang. Sami. 2. Avd. 2. Bd 1: 2.) f2®°
3. Kvinnas behörighet att innehava prästerlig och annan kyrklig tjänst.
[Avg. den 24 jan. 1923.] 1923. 51 s. (SOU 1923: 22.) t2«
Ur innehållet: Förslag till lag innefattande bestämmelser ang. kvinnas tillträde till
prästerlig och annan kyrklig tjänst s. 7—8, förslag till lag om ändrad lydelse av 1, 2, 13
och 41 i lagen den 9 dec. 1910 ang. tillsättning av prästerliga tjänster s. 9—10,
utredning av professor Rodhe s. 13—35, särskilt yttrande s. 51.
Kommitterade: Fru Emilia Broomé ordf., komministern riksdagsmannen Harald Hallén,
byråchefen Sigurd Ribbing, advokaten Mathilda Stael von Holstein. Den 21 nov. 1919
tillkallades ytterligare byråchefen- Henrik von Schulzenheim. Samtidigt entledigades Ribbing
från uppdraget. Den 15 april 1920 entledigades Schulzenheim och tillkallades
hovrättsassessorn Axel Afzelius och redaktören riksdagsmannen Anders Pers. Den 7 juni 1921
tillkallades professor Edvard Rodhe. Kommittén biträddes av förste aktuarien Hans Gahn.
”Genom den författningsreform, som nyligen vunnit riksdagens godkännande och som
avsåg bl. a. att giva de svenska kvinnorna politisk rösträtt och valbarhet till riksdagen,
har principen om könens likställighet på den offentliga rättens område vunnit
statsmakternas erkännande” anförde justitieministern i statsrådet vid kommitténs tillsättande den
27 maj 1919 och fortsatte: ”Redan på denna grund synes det angeläget att så snart ske
kan undanröja de hinder, vilka enligt grundlag och i övrigt föreligga för kvinna, att
deltaga i samhällsarbetet inom områden, där hon bör anses vara med mannen likställd.”
Betänkandets första del lades till grund för proposition 262 till 1920 års riksdag.
Riksdagen antog i det väsentliga grundlagsförslagen såsom vilande, och följande års riksdag
antog dem slutligt. Kommitténs andra betänkande framlades för riksdagen med
proposition 1922: 241, men förföll på grund av kamrarnas skiljaktiga beslut. Samma förslag
framlades och antogs av 1923 års riksdag med bifall till proposition 40. Härefter utfärdades
behörighetslagen och en därav betingad ändring i rättegångsbalken ang. skyldskap och
svågerlag (SFS 1923:249—250). Lagens ikraftträdande beslöts av 1925 års riksdag
genom bifall till proposition 204 (SFS 1925: 165). RA 329 .
Jämför nedan nr 572.
Fångvårdssakkunniga. t282
Kommitterade: Statssekreteraren Sven Hagströmer ordf., överdirektören Viktor Almquist,
direktören Knut Blomquist, direktören Axel Fredrik Norrman, riksdagsmannen David
Pettersson i Bjälbo.
De sakkunniga tillkallades enligt nåd. bemyndigande den 28 maj 1920. Den 24 nov. 1922
förordnade k. m:t att deras arbete skulle vila från den 1 jan. 1923. RA 253.
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
