Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Justitiedepartementet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUSTITIEDEPARTEMENTET
[442—443
Sundquist, professor Folke Wetter. Sekreterare: Hovrättsassessorn Maths Heiiman och
amanuensen Lennart Löfquist. Sakkunniga: Professor Nils von Hofsten för frågan om
avbrytande av havandeskap på eugenisk indikation, byråchefen Karl Arvid Edin och fil. dr
Axel Mebius för den statistiska bearbetningen av materialet.
Kommittén tillkallades enligt nåd. bemyndigande den 24 sept. 1934 för att på
grundval av en inom medicinalstyrelsen den 26 jan. 1934 verkställd utredning utarbeta förslag
till lagstiftning om rätt i vissa fall till avbrytande av havandeskap. Sedan ett preliminärt
lagförslag med motivering utsänts på remiss utarbetades det definitiva betänkandet. Vid
kommitténs tillsättande föreskrev k. m:t, att den skulle samarbeta med kommittén för
revision av 18 kap. 13 $ strafflagen. Se ovan nr 427.
Med bifall till proposition 136 antog 1938 års riksdag lag om avbrytande av
havandeskap (SFS 1938:318—321).
Statsfientlig verksamhet.
Betänkande med förslag ang. åtgärder mot statsfientlig verksamhet. Avg. av
en därtill förordnad kommitté [den 11 jan. 1935], Sthm 1935. 406 s. (SOU
1935:8.) [443
Kommitterede: Justiticrådet Emil Sandström ordf., revisionssekreteraren Erik Lind,
riksdagsmännen häradshövdingen Theodor Borcll, läroverksadjunkten Olof Olsson, professor
Johan Bergman, redaktören Karl Bergström, ombudsmannen Anton Pettersson. Efter dåvarande
justitierådet Lind utsågs den 1 okt. 1933 redaktören riksdagsmannen Ivar österström till
ledamot. Sekreterare: Amanuensen Gunnar Wejle till 1 febr. 1934 samt därefter
hovrättsassessorn Olof Thulin. För frågan om åtgärder mot den disciplinupplösandc verksamheten inom
krigsmakten biträdde under kortare tid kommendörkaptenen C. G. Wahlström och majoren
C. S. R. Kempff.
Ur innehållet: Förslag till lag. ang. för statens säkerhet och ordningen i landet farliga
sammanslutningar s. 11—12, förslag till lag om ändring i 8 och 16 kap. strafflagen s. 13,
förslag till lag ang. skrifter, ägnade att undergräva krigslydnaden s. 14—15, förslag till
ändring i vissa delar av $$ 1, 3, 4 och 5 tryckfrihetsförordningen s. 16—19, förslag till
lag om mötesskydd s. 20, följdförfattniugar s. 20—25, särskilda yttranden s. 337—368,
utdrag ur tidningar m. m. belysande ytterlighotsriktningarnas propaganda s. 369—390,
redogörelse för vid arbetskonfliktcr åren 1931—1934 inträffade oroligheter, vilka torde stå
i samband med den kommunistiska agitationen s. 391—400, sammandrag av
ytterlighets-partiernas röstsiffror vid senaste båda riksdags- och landstingsmannaval s. 401—402,
översikt över av krigsdomstolar eller d disciplinär ordning åren 1930—1934 avgjorda mål, som
anses ha haft samband med den disciplinupplösande propagandan s. 403—406.
Kommittén tillsattes av k. m:t den 26 maj 1933 med uppdrag att verkställa cn
förutsättningslös utredning ang. åtgärder mot sådan av sammanslutningar eller enskilda bedriven
verksamhet, som syftar till att med våld eller eljest på olaglig väg omstörta eller förändra
Sveriges stats- och rättsordning.
Några av kommitténs förslag bifölls av 1936 års riksdag vid behandlingen av propositionerna
234—235 (SFS 1936: 327—329). Vissa av förslagen till ändring i tryckfrihetsförordningen
antogs som vilande för vidare grundlagsenlig behandling. Jämför ovan nr 423—424.
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
