Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Civildepartementet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CIVILDEPARTEMENTET
[1749—1752
Ur innehållet: Reservationer 8. 37—44, arbetarsemester i vissa främmande länder
s. 45—54, semester och annan sammanhängande ledighet för arbetare inom industri och
hantverk m. m. år 1917 s. 55—63, semesterledighet enligt kollektivavtal s. 64—67.
Jämför nedan nr 2115.
5. Arbetstiden inom industri och hantverk m. m. i Sverige vid år 1917. [Avg.
den 13 mars 1920.] 1920. 157,146 s. (Även i Sveriges officiellastatistik.
Socialstatistik.) [1750
Kommitterade: Landshövdingen friherre Louis De Geer ordf., disponenten J. L. Ekman,
sekreteraren i grov- och fabriksarbetareförbundet Carl Michaelsson, yrkesinspektoren B. Olof
V. Hellström, förtroendemannen i metallindustriarbetareförbundet K. W. Holmström, förste
provinsialläkaren Ch. J. F. Lundberg, byråchefen J. A. E. Molin, förtroendemannen i
s&g-verksindustriarbetareförbundet Aug. Svensson, disponenterna Carl Wahren och B. E.
Wij-kander, ingenjören Erik L. Magnus.
Kommittén tillkallades enligt nåd. bemyndigande den 15 febr. 1918, bl. a. med anledning
av riksdagens anliållan om utredning på vad sätt allmän arbetarsemester skulle kunna
genomföras i vårt land. Riksdagens skrivelse i ämnet var föranledd av motioner vid 1917
års riksdag (I: 92 och II: 309). Frågan om arbetstiden vid bagerier hade socialstyrelsen
tidigare haft till uppgift att utreda. Ärendet överflyttades den 1 juli 1918 på kommittén.
Vid 1919 års lagtima riksdag förföll kommitténs förslag till lag om arbetstidens
begränsning och dess speciella förslag rör. arbetstiden för bageriarbete genom att propositionerna
247 och 339 inte lyckades vinna riksdagens bifall. Vid den urtima riksdagen samma år
framlades förslagen ånyo i propositionerna 4 och 5, denna gång med framgång. I anledning
av riksdagens beslut utfärdades lagarna (SFS 1919: 652—653). RA 101.
Bostadssakkunni ga.
Betänkande ang. hyresstegringsskatt för bostadsändamål. Avg. den 1 mars 1919
av inom k. civildepartementet den 14 dec. 1918 tillkallade sakkunniga. Sthm
1919. 67 s. [1751
Kommitterade: Riksdagsmannen borgmästaren Jakob G. Pettersson ordf., byråchefen
R. Kurt A. Bergström, landskamreraren A. V. B. Wijkman. Sekreterare: Länsassessom
Oscar Rundqvist.
Ur innehållet: Beräkning av till hyresstegringsskatt beskattningsbar imerin-komst s. 63,
P. M. ang. de grunder som tillämpats vid beräkningen s. 65—66.
Kommittén tillkallades den 14 dec. 1918 enligt nåd. bemyndigande den 15 nov. samma
år. På grundval av bostadssakkunnigas betänkande framlades till 1920 års riksdag
proposition 315 med förslag till förordning om en hyresvärdestegringsskatt. Riksdagen antog
i samma syfte en förordning om byggnadsskatt, vilken av k. m:t utfärdades den 19 nov.
1920 (SFS 1920: 765). RA 735.
[Socialstyrelsens och bostadssakkunnigas utredning rör. förlängd giltighet av
lagen mot oskälig hyresstegring. Avg. den 18 febr. 1920.] Sthm 1920.
(Riksdagens protokoll 1920. Bihang. Saml. 1. Nr 416. Bil. A. s. 25—72.) [1752
Jämför ovan nr 1673—1674 och nedan nr 1838.
371
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
