Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finansdepartementet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINANSDEPABTEMENTET
[2905—2908
V. P. M. [rör. skatt på offentliga nöjestillställningar. Avg. i april 1917.] Sthra
1919. (Riksdagens protokoll 1919. Bihang. Saml. 1. Nr 166. Bil. 2. s. 39—40.)
[2905
Kommitterad: Landskamreraren Otto V. Landén.
När förslaget utarbetades utgick man fr&n att nöjesskatten skulle täcka vissa statsutgifter.
I anledning av kammarrättens kritik, som gick ut pä att nöjesskatten skulle förbehällas
kommunerna, blev förslaget inte framlagt för 1917 års riksdag. Den 18 okt. 1918 uppdrog
finansministern ät andre bankosekreteraren Carl G. H. Törnebladli att biträda vid frågans
fortsatta beredning. Törnebladh entledigades den 13 dec. 1918 på grund av sjukdom, varvid
kammarrättsrådet John Erici tillkallades. Han utarbetade det förslag som med proposition 166
framlades för 1919 års riksdag. Förslaget innebar rätt för kommun att upptaga särskild
avgift vid vissa offentliga nöjestillställningar, vilket bifölls av riksdagen (SFS 1919: 256).
Kassaförlagskommittén.
Underdånigt betänkande avg. den 20 mars 1917 av kassaförlagskommittén. Sthm
1917. VIII, 125 s. [290«
Kommitterade: Generaldirektören greve Hans Wachtmeister ordf., riksdagsmännen,
bruksägaren Axel Ekman, folkskolläraren Emil Kristensson och bankdirektören friherre Karl
Langenskiöld. Efter Ekman, som entledigats, utsågs den 25 juli 1916 riksgäldsfullmäktiges
ordförande Emil Kinander till ledamot. Sekreterare: Statskommissarien Per Södermark och
jur. kand. Carl Törnebladh. Experter: Statskommissarien K. Beckman, professor G. Cassel,
professor P. Fahlbeck och statskommissarien Clir. Tenow.
Av 1915 års revisorer och i motioner vid 1916 års riksdag diskuterades riksgäldskontorets
skyldighet att under vissa betingelser förskottera medel till statsverket. Detta föranledde k.
m:t att den 8 juli 1916 tillkalla en kommitté. Ärendet anmäldes slutgiltigt i konselj den
9 dec. 1921. BA 42.
Jämför nedan nr 2939.
Tjänsteplikt.
[Förslag till lag om allmän tjänsteplikt och lag ang. arbetsnämnder. Avg. i
april 1917.] Sthm 1917. (Riksdagens protokoll 1917. Bihang. Saml. 1. Nr 341.
s. 50—66, 67—100.) [2907
Ur innehållet: Speciell motivering s. 50—66, förslag till författningstexter s. 67—82,
civil arbetsplikt i neutrala länder s. 83—93, tyska och franska lagar s. 94—100.
Förslag till tillämpningsförordning rör. tjänsteplikt. Utarb. av särskilda
sakkunniga m. avs. å lagutskottets vid 1917 års riksdag avg. förslag till lag i ämnet.
Sthm 1917. (Statens krigsberedskapskommission. Betänkande rör.
arbetsmarknadens organisation under krigsförhållanden. s. 178—186.) [2908
Kommitterade: Hovrättsrådet Kils Edling, professor Eli F. Heckscher, byråchefen Gunnar
Huss, aktuarien Otto Järtn.
639
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
