Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finansdepartementet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2998—3002]
FINANSDEPARTEMENTET
Kommitterede: Kommerserådet direktören Gunnar Dillner, docenten sedermera professor
Sven Brisman, direktören Bengt Olof Hjort, bergmästaren Oskar Norelius, ingenjören Erik
Nyström. Den 2 april 1914 ersattes Hjort av disponenten Axel Wahlberg. Den 17 juni 1916
avgick Dillner, varefter generaldirektören Karl Axel Fryxell blev ledamot och ordförande.
Den 24 jan. 1919 avgick Nyström utan att erhålla någon efterträdare. Sekreterare: I nämnd
ordning tjänstgjorde sekreteraren Berndt Forsgrén, bergsingenjören Arvid Hemming, t. f.
bergmästaren Karl Sidenvall och förste byråingenjören Edw. S. Berglund.
Malmtillgången i Norrbottens län. Utredning ingående i malmkommissionens
betänkande den 31 mars 1923 av Edw. S. Berglund. Sthm 1924.128 s., 6 bil. i vikt
fol. (Handelsdep.) (SOU 1924:33.) [*»»»
Utgör även s. 65—192 i nr 2998.
Sveriges bergshantering år 1913. Specialundersökning av kommerskollegium.
[Avg. den 1 nov. 1917.] Sthm 1917. VI, 257, VIII, 108 s. (Sveriges officiella
statistik. Industri och bergshantering.) [3000
Genom 1913 års riksdags bifall till proposition 173 träffades överenskommelse mellan
staten och Luossavara-Kirunavara aktiebolag om ökad malmbrytning. Den 24 okt. 1913 uppdrog k.
m:t åt malmkommissionen att verkställa allsidig utredning ang. lämpligaste sättet att
nyttiggöra statens norrländska malmfyndigheter. På framställning av kommissionen anbefalldes
kommerskollegium den 30 jan. 1914 att göra en statistisk undersökning ang. den svenska
järnhanteringen. Den 29 maj 1918 hänvände sig malmkommissionen till fullmäktige i
jernkontoret med förfrågan huruvida kontorets undersökningsmaterial kunde ställas till
kommissionens förfogande. Ett fortlöpande samarbete mellan kommissionen och de närmast
intresserade gruvföretagen ägde rum under hela utredningsarbetet. BA 216.
Rustning och rotering.
[Kammaradvokatfiskalsämbetets utredning rör. rustnings- och
roteringsbesvä-ren för åren 1920—1929. Avg. till kammarkollegium och statskontoret den 4 dec.
1919. ] Sthm 1921. (Riksdagens protokoll 1921. Bihang. Saml. 1. Nr 86. Bil. A.
s. 22—74.) [3001
För att fastställa värdena å rustnings- och roteringsbesvären infordrade k. m:t från
länsstyrelserna förslag till uppskattning av besvären för tioårsperioden 1920—1929. Härefter
anbefalldes kammarkollegium och statskontoret att avge yttrande i ärendet. Yttrandet avgavs
den 15 dec. 1919 varvid kammaradvokatfiskalsämbetets utredning bifogades. K. m:ts förslag
till ändring av lagen den 2 dec. 1892 ang. lindring i rustnings- och roteringsbesvären bifölls
av 1921 års riksdag (SFS 1921: 293).
Sulfitsprit som motorbränsle.
Undersökning rör. sulfitspriten som motorbränsle. På uppdrag av k.
kommerskollegium verkställd av C. E. L. Hubendick. [Avg. den 23 dec. 1919.] Sthm
1920. 44 s. (Kommersiella meddelanden 1920: 3. Bil.) [3002
Den 8 febr. 1918 erhöll kommerskollegium nåd. bemyndigande att låta företa utredningen.
Jämför nedan nr 3138—3139.
660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
