Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finansdepartementet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3118—3120%]
FINANSDEPARTEMENTET
1920 uppdrogs åt kontrollstyrelsen att utreda om vissa fördelar kunde vinnas genom att
upptagandet av tillverkningsskatten på brännvin flyttades från bränneriet till
reningsverket. Skälet till denna anordning vore att uppnå likformighet mellan beskattningen av
sulfitsprit och annan sprit. — Sedan åtskilliga myndigheter och företag yttrat sig över
betänkandet, anmodades kontrollstyrelsen den 21 juni 1924 avge förnyat yttrande, vilket
skedde den 20 nov. 1925. Sistnämnda yttrande, enligt vilket skatten skulle upptagas av
partihandlaren, lades till grund för proposition 217 till 1926 års riksdag. Propositionen
bifölls i allt väsentligt (SFS 1926: 207).
Lyxbeskattning.
Betänkande jämte förelag ifråga om anordnande av utsträckt lyxbeskattning.
Avg. av den av chefen för finansdepartementet jämlikt nåd. bemyndigande
den 29 juni 1921 tillkallade sakkunnige. [Avg. den 30 dec. 1922.] Fol.
Maskinskrift. 113, 11, 8, 9, 7, 13, 60, 11, 4, (15) s. Finansdep. handl. 12 jan. 1934.
Nr 43. [3119
Kommitterad: Kanslirådet fil. dr Arvid Nordlindh.
Ur innehållet: Vilken beskattningsform bör användas för den avsedda lyxbeskattningenf
s. 67—99, V. P. M. innehållande motivering till en förteckning över lyxvaror 60 s.
I proposition 251 till 1919 års riksdag framlades förslag om särskild stämpelavgift i
vissa fall vid köp, byte eller införsel av pärlor m. fl. lyxvaror. Propositionen avstyrktes men
riksdagen antog ett av bevillningsutskottet omarbetat förslag i ämnet. Vid riksdagarna 1920
och 1922 erhöll förordningen fortsatt tillämpning. Den 29 juni 1921 uppdrogs åt
utredningsmannen att utreda frågan om den form i vilken förordningen kunde erhålla fortsatt giltighet
även efter utgången av 1923. Det sålunda utarbetade förslaget antogs av 1923 års riksdag
med bifall till proposition 199 och förnyades av 1934 års riksdag med bifall till proposition
36. RA 313.
Se vidare nedan nr 3509.
Skatteköp.
[Utredning för revision av bestämmelserna om skatteköp* Speciella delen. Avg.
i december 1922.] Fol. Handskrivet koncept. 1 vol. RA 209. [8120
Kommitterad: Assessorn, sedermera förste kanslisekreteraren Gustaf Söderlund.
Utredningen består av länsvis ordnade tabeller med uppgifter om fastighetens tillkomst
och skattläggning, skatteköpeskilling, taxeringsvärde m. m. Arkivet är f. ö. omfattande,
inalles 30 vol. Ett kort sammandrag återfinnes som Riksdagens protokoll 1930. Bihang.
Saml. 1. Nr 246. Bil. 1—4. s. 29—35.
P. M. ang. åbos rätt till skog å kronohemman under stadgad åborätt. [Avg. av
Nils Alexandereon den 13 juni 1926.] Sthm 1929. (Riksdagens protokoll 1929.
Bihang. Sami. 9. Avd. 2. Nr 38. Bil. s. 13—24; Även: Riksdagens protokoll 1930.
Bihang. Saml. 1. Nr 246. Bil. 5. s. 36-^7.) [8120%
Med anledning av proposition 11 beslöt 1919 års urtima riksdag att i avbidan på
utredning ang. revision av bestämmelserna om skatteköp sådant blott med vissa angivna undan-
684
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
