Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vsevolod Ivanov: Barnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
VSEVOLOD IVANOV
IV
Hej, glädjelösa mongolsand! Hej, klippor — blåa
sorger, med jorddjupa, onda armar!
Ryssarna redo över sanden. Natt.
Sanden luktade hetta, malört.
Hundarna skällde i bylägren. På vargen, på
mörkret. ’i
Vargarna tjöto i mörkret. På byn, på döden.
Kirgiserna flydde undan döden.
— Undflyr vi döden med kåtorna?
Ett grönt, kvavt mörker skälvde över sanden.
Sanden kunde blott med möda hålla det kvar —
som om det plötsligt ville slita sig löst och fly
mot väster. En stark lukt från bylägret: kisiak, airaa
— surmjölk. Vid de gula eldarna sutto magra,
hungriga kirgisbarn. Bredvid barnen hundar med skinnet
fastsmetat vid revbenen och flämtande käftar.
Filt-tälten voro som höstackar. Bakom tälten en sjö, vass.
Från vassen sköto bönderna mot de gula eldarna.
— Ä — å — a — at...
Kirgiserna störtade ut ur de mörka tälten.
De skreko förskräckt — först en, sedan alla på
en gång::
— Oi — boj... oi — boj... ak — kisli oros...
oi — boj...
De hoppade upp på hästarna — hästarna stodo
sadlade dag och natt. Tramp bland tälten, tramp på
stäppen. Vassen skrek av vilda änder.
— Ak... ak...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
