Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vsevolod Ivanov: Barnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
VSEVOLOD IVANOV
Det fanns ingen napp. På fållarna lågo mjuka
kir-gisiskor utsträckta, täckta med filtar. Barnen tjöto.
Afanasij Petrovitj blev rasande, och i ett tält skrek
han till en ung kirgisiska:
— Ge hit en napp!
Kirgisiskan grät och började hastigt ta av sig
kaftanen, sedan linnet.
— Ni kirek... al... al...
Bredvid henne jämrade sig ett i trasor inlindat
barn. Kirgisiskan böjde upp benen.
— Al... a... al...
Då grep Afanasij Petrovitj henne vid bröstet,
tryckte till och visslade glatt:
— Här har jag ju en napp!...
— Ni kirek... ni...
— Det är bra, kraxa inte. I väg nu!
Och han släpade henne med sig vid handen.
Vedträt föll till marken — det blev mörkt i tältet.
Han lyfte upp kirgisiskan i sadeln, och då och då
tryckande på hennes bröst bar det i väg till Selivanova
betesmarker.
— Jag har fått tag på den, pojkar! sade han glatt,
med tårade ögon. Jag fick allt tag på den!
V
Men i lägret upptäckte man, att kirgisiskan hade
tagit med sig sitt barn — Afanasij Petrovitj hade inte
lagt märke till det i mörkret.
— Nå, det gör ingenting, sade bönderna. Mjötø
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
