Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vladimir Lidin: En människoson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN MÄNNISKOSON
133
kattorna och valparna, som ständigt vätte ned golvet
och som Skvorez varje dag, till och med mitt under
arbetet, brukade släpa i väg med till veterinären
Tverdik.
Tverdik stod på gården i sina stövlar, orakad, med
vidunderligt uppsvullet ansikte, tuggade långsamt på
underläppen och såg på, hur en get betäcktes...
Hans avelsbock, som gav stadens getter deras
avkomma, var hemsk och liknade mest en skorvig
djävul. Den hade bara tre ben (ena frambenet
saknades), ett långt talmudiskt skägg och var mycket
kärlekskrank. Getterna, som fördes till honom för
att betäckas, ryggade till vid hans åsyn, men kunde
inte neka honom någonting. Tverdik grep valpen,
som Skvorez hade med sig, i nackskinnet, betraktade
dess mjuka, fläckiga buk, de skräckslagna ögonen
med osynliga pupiller, blåste på nosen, rätade ut
svansen, som var inklämd mellan bakbenen och sade:
— Den här hunden blir det aldrig något av. Det
är ingen hund, utan ett kräk, den kommer snart
att köla av. Titta, ser ni, magen är uppblåst, den
har inälvspest. Det kommer att kosta er en rubel,
och jag ska förgifta den.
Skvorez såg på Tverdiks vita, skäggiga kinder, på
hans fräkniga, med rött hår bevuxna händer och på
valpen, som svagt rörde på benen, och sade:
— Kanske han klarar sig ändå. Varför ska man
döda en levande varelse. Hunden är bra, och jag ska
böta den med svavel.
Tverdik svarade:
— Ni borde allt hellre köpa er en pointer för jakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
