Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Vardagsliv och sedvänjor. Fester och andlig kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bild 5. Plaza Mayor i Madrid. Mesonero Romanos: El antiguo Madrid.
skildringar. Att många av de promenerande färdades i vagn och att
åkdonen överhuvud voro talrika i den spanska huvudstaden, är något
som man lätt förstår, när man läser om det i allmänhet vanvårdade
skick, vari Madrids gator befunno sig.
Karosser blevo kända i Spanien först under Karl V:s tid. I början
väckte de visserligen mycken förundran och starkt motstånd hos den
äldre, mera härdade generation, som var van vid att färdas på
hästryggen; men snart tog bruket av dessa fortskaffningsmedel i hög
grad överhand, och särskilt var det kvinnliga släktet övermåttan
förtjust i att få paradera i vagn. Att bjuda en dam på en åktur, om
också blott i en hyrvagn, var ett galanteri som hon icke kunde
motstå, och i komedier och noveller blev denna åkningsmani
ständigt föremål för omnämnande och gyckel. Att damerna,
flankerade av galanta kavaljerer till häst, åkte över floden till den lustpark,
som kallades Casa de Campo, för att där äta och dricka i det gröna,
hörde till huvudstadens sedvanliga förlustelser. Till och med enkelt,
ja, utfattigt folk kunde man få se komma åkande i sina söndriga
kareter med ynkliga hästkrakar framför.
De flesta vagnarna voro mycket tunga åkdon, försedda med
gardiner och med minst fyra platser invändigt. Körtempot var
långsamt och värdigt. Hos Lope de Vega berättas det, att man dagligen
kunde se tusentals vagnar på Prado, och vid prinsens av Asturien
hyllning år 1608 räknade man enbart på huvudgatan, Calle mayor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
