Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Vardagsliv och sedvänjor. Fester och andlig kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man ser av komedierna — även en tjänare se sitt hjärtas dam till godo.
De nämnda förfriskningarna serverade husets tjänarinnor knäböjande.
Till och med i blott någorlunda förnäma familjer lade man nämligen
an på att efterlikna hovet i fråga om både stor tjänstepersonal och
allt slags pomp och ståt och ceremoniel. Får man tro samtida
skildringar, förefaller det emellertid, som om till och med i sådana hus
rådde en sorglig brist på renlighet och ordning.
* * *
När det talas om en egenartad spansk klädedräkt på 1500- och
1600-talen, så plägar man härmed avse kavaljerernas och damernas
dräkter. De som tillhörde det andliga ståndet hade nog en eller annan
för Spanien säregen detalj i sin dräkt, men i det hela taget var deras
yttre ungefär detsamma som i andra katolska länder, och de juridiska
ämbetsmännen gingo klädda i ett slags talarer av mörk färg, en dräkt,
som gjorde intryck av en säregen värdighet och högtidlighet. Det är
emellertid i den dräkt, vilken blev införd fram mot mitten av det
sextonde århundradet, sorn man med eller mot sin vilja föreställer
sig spanjoren från storhetstiden, och det var denna dräkt, som man
i andra länder tog till mönster.
Herrarna voro iförda en snävt tillknäppt tröja, över vilken de buro
en vanligen kortskörtad jacka, som likaledes var tillknäppt
framtill vid bältestaden. Ärmarna avsmalnade ned mot handleden;
upptill voro de försedda med pös och puffar. Ofta voro tröja och jacka
så tillskurna, att de nedtill mitt på livet löpte ut i en spets. Särskilt
i Nederländerna gick man till överdrift i fråga om denna fason, som
man benämnde »gåsbuk». Kring halsen bars en krusad, knypplad
krage, sorn kallades »salatkrage»; den utvecklades efter hand och blev
slutligen så stor, att man kallade den »kvarnstenskrage». Manschetter
av motsvarande utseende prydde handlederna. Benen voro betäckta
med trikåstrumpor av silke eller ylle, vilka ofta voro genombrutna.
Från midjan till något nedanför höfterna bar man korta, starkt
upppuffade eller utstoppade benkläder (gregiiescos); »pumpstrumpor»
kallades de i andra länder. Över skuldrorna hängde till prydnad en
kort kappa; den var ofta av siden och nådde ej längre ned än till
omkring mitten av låret. (Av detta plagg har den från Holberg bekanta
»spanska kappan» av trä, i vilken förbrytare fordom fördes omkring i
Köpenhamn, fått sitt namn.) Ett äldre mod, som efterhand kom ur
bruk, var att bära en med hängärmar försedd, pälskantad överrock.
På aftnarna, när vädret var kyligt, men även under den varma
årstiden, när man ville vara okänd, svepte man in sig i en stor kappa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
