Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djefwulens Spökande i Spaniens Kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillbringade jag sörjande en månad och
höll mig merendels i kyrkan wid min
olyckliga Louises graf. Att bedja,
gråta, och upplyfta min själ till
henne i den tillkommande idealiska werld,
der ingen sorg mera finnes, war mitt
enda sorgsligt glada göromål. Jag
befann mig ingenstädes bättre än wid
min förewigade Louises graf.
En gång hade jag insomnat wid
altarets fot. Det war en warm
eftermiddag. Då jag waknade war
allting öde och mörkt omkring mig, och
månan blickade dystert genom de
öppna fönstergluggarne, och målade de
brokiga helgonabilderne wid altaret och
på wäggarne med bleka färgor, som
småningom öfwergingo till swart.
Denna anblick war ryslig,
äfwen som ensamheten i den stora
ödsliga byggnaden och den lifwade
inbillningens utflykt oändelig. Men äfwen
det rysliga sympatiserade med min
sinnesförfattning, och jag beslöt att
blifwa öfwer natten i kyrkan.
Forntidens bilder och mina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
