Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - KAP. XIV. Studier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
placera en annan ballong captif på den lilla
Salpiso ön.
– Naturligtvis icke, svarade Wolfgang. Ja,
detta var förtvivlat. Så får jag låta hela den
här historien fara.
– Fara? Vad menar ni. Nej, löjtnant
Schnitler – men, tillade hon, jag måste säga att ni är
alldeles ovanligt opraktisk.
– Ja, medgav Wolfgang, jag är nog det; jag
har aldrig varit van vid att tänka själv. Alltid
har jag, som den antagne rike arvingen, haft
allting klart och redo för mig. Jag misstänker, att
detta blir allt för invecklat för mig att reda ut.
– Nå, som bundsförvant får jag väl hjälpa er –
– Ja, det är just det, som är det förtvivlade.
– Är det? skrattade flickan.
– Ja. Ser ni, det är något visst förödmjukande
för en man att känna sig liksom stå under en
kvinna i någon riktning.
– Ja, men det måste mannen jämt göra,
svarade flickan. I tålamod, i försakelser, i att vaka
vid en sjukbädd, i – –
– Javisst, men ändå, ser ni, och så därtill just
ni, om det vore en annan än ni – och Wolfgang
fick en glödande blick i sina ögon.
Elli skrattade och skämtade bort det, som hon
anade skulle bryta fram på den förälskade unge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
