Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
även på begravningar. Han skickade Genevieve
blommor nästan varje dag, och vad honom beträffar var
idén alldeles självständig och kunde lika avgjort
kallas en uppfinning som någonting annat som runnit
upp i en människas hjärna.
Hans dyrkan var lika skygg som hennes sätt att
ta emot den. Hon var allt som var rent och godt,
en helgedomarnas helgedom som ej lätt kunde
profaneras ej ens av en kanske alltför glödande
tillbedjan. Hon var en varelse alldeles olik alla andra
han hittills lärt känna. Hon var inte som andra
flickor. Det föll honom aldrig in att hon var av samma
stoff som hans egna systrar eller någon annans
systrar. Hon var iför mer än bara en flicka eller bara
en kvinna. Hon var — ja, hon var Genevieve, en
varelse av en klass för sig, ingenting mindre än ett
skapelsens underverk.
Och hon i sin tur hade nästan lika fantastiska
begrepp om honom. I småsaker kunde hennes omdöme
om honom vara kritiskt (medan hans omdöme om
henne var idel tillbedjan och helt och hållet
saknade kritik), men i sitt totalomdöme om honom
glömde hon pius och minus och betraktade honom endast
som en underbar varelse som gav livet mening och
för vilken hon lika beredvilligt skulle kunna dö som
leva. Hon fyllde ofta sina vakna drömmar om
honom med diktade situationer vari hon, döende för
honom, äntligen kunde ge ett riktigt uttryck för sin
kärlek, som hon aldrig skulle kunna fullt uttrycka
så länge hon levde, det visste hon.
Deras kärlek var idel morgondagg och ren låga.
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
