Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
Sveriges Privata Föret a g ar e
den, att dessa tiders andliga och litterära intressen i så hög grad voro riktade
på de religiösa och kyrkliga problemen, att man liksom icke gav sig tid att
författa om något annat. Just genom detta ensidiga kyrkliga intresse gör den
äldre svenska litteraturhistorien ett mycket enformigt intryck.
I och med frihetstidens inbrott börjar en ny tid i många avseenden för
vårt land. Om än »den svenska ärans gyllene tid» var förbi, så har i stället
frihetstiden över sig en mera modern prägel. I mycket kunna vi säga, att
vi leva på de grundvalar, som lades under denna tid, både andligt och
materiellt. Sedan de politiska storhetsdrömmarna försvunnit, började man på ett
helt annat sätt än förr att intressera sig för landets merkantila uppsving.
Vår handel hade förut huvudsakligen varit handel inom landet. Handeln
med utlandet hade skötts, först av Hansan, och sedan denna besegrats, av
holländarna. På detta gjordes ett slut genom det så kallade produktplakatet
1724. Enligt detta fick ett land icke till Sverige införa andra varor än sådana,
som voro landets egna produkter. Produktplakatet förbjöd transitohandel
på Sverige. Från denna tid börjar en ny epok i vår kommersiella utveckling.
Den långa nedgångsperioden var till ända. Det är därför också med full rätt
som en modern svensk författare, som mer än andra, drömt om en stor
ekonomisk framtid för vårt folk, nämligen Ludvig Nordström, låter sin breda
roman-skildring av Sveriges ekonomiska tillväxt, Petter Svensks historia,
taga sin början under dessa det ekonomiska återuppbyggandets år efter
Karl XII:s död.
Detta tidens ökade intresse för handel och köpenskap visade sig också
på flerahanda sätt inom frihetstidens litteratur. Inom den tidens litteratur
florerade en litteraturart, som numera försvunnit, och som förefaller oss
mycket egendomlig, men som var mycket uppskattad av den tidens
allmänhet, nämligen de s. k. moraliserande veckotidskrifterna. Dylika började först
utgivas i England, men bruket kom snart även till kontinenten. Dessa
tidskrifter voro icke tidningar i vår tids mening, att deras uppgift var att
befordra nyheter. De voro närmast ett varje vecka återkommande litterärt
kåseri om allt möjligt. I Sverige fingo vi flera dylika moraliserande
veckotidskrifter. Den mest berömda av dem alla var Dalins Den svenska Argus.
Dessa veckotidskrifter behandlade gärna merkantila problem både i en
skämtsam och en allvarlig ton. Man gick skarpt tillrätta med den tomma
krigiska ära, som Karl XII eftersträvat, och framhöll i stället, huru mycket
nyttigare för landet det vore med handelns och industriens höjande.
Skildringen av den svenske köpmannen i dessa tidskrifter är välvillig men även
tillrättavisande. Han är hederlig och välment men trög och ej hågad för att
börja några större företag. Därför blir han ofta lurad av utlänningen, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
