Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur skons och sko makeriets historia 79
Anders Anderssons skomakarverkstad i Kumla på 1850-talet.
fabrik 1873 men misslyckades därför att gesällerna vägrade att arbeta med
maskinerna.
Med undantag för några mindre företag, som snart upphörde, dröjde det
till omkring 1890 innan skofabrikationen började ta fart. 1888 grundades
Gårda skofabrik i Göteborg, 1889 Carl Svenssons Skofabrik i Norrköping,
och år 1890 Stockholms skofabrik, som sedan 1886 arbetat som
skonåtlings-fabrik.
År 1890 fanns det 4 skofabriker i Sverige med 421 arbetare och ett
tillverkningsvärde av 935.015 kronor. År 1895 hade fabrikernas antal ökat till
14 och tillverkningsvärdet stigit till 2.743.760 kronor. Från denna tid blev
den mekaniska skofabrikationen verkligen en faktor att räkna med och under
tiden 1895 till 1910 steg fabrikernas antal till 87 och värdet av tillverkade
skodon till 34.119.861 kronor. Det högsta tillverkningsvärdet nåddes 1920,
då skodon till ett värde av 198.940.338 kronor fabricerades, men det var
också till efterkrigstidens höga skopriser.
Innan de utvecklade, förbättrade kommunikationerna gjorde Sverige till
ett mera enhetligt förbrukningsområde, kunde man särskilja 3 olika
utbredningsområden för skotyperna i vårt land. Skotyperna voro träskon,
läderskon, ofta sydd med becksöm, samt slutligen den lappländska pjäxan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
