Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
Sveriges Privata Föret a g ar e
omtalas, att marknadsplatsen i Kivik i Skåne var i/io gammalsvensk mil
lång och 1/20 mil bred. Här stodo marknadsbodar i långa rader från väster
till öster, med en fem alnar bred gång emellan sig.
Från äldre tider hör man, såvitt jag kunnat finna, inte talas om
marknadsstånd, utan endast om bodar. Det var ordentligt upptimrade små hus
med en eller två dörrar och med till disk nedfällbar främre vägg. Boden
var ingalunda så liten som t. ex. en nutida marknadsbod på Stortorget i
Stockholm.
De timrade marknadsbodarna stodo kvar på platsen år efter år och
bildade ofta verkliga små städer.
Utom bodarna funnos på marknadsplatsen provisoriska stånd för mat och
dryck, »smådiskar» för småkrams som sylar, nålar o. d., och så den
oundvikliga »kistan», i vilken bråkmakare burades in.
Att beskriva vad slags folk, som mötte upp på forna tiders marknader,
är fullständigt onödigt. Eftersom •—• frånsett städerna — allting måste både
säljas och köpas på marknaderna, så var det praktiskt taget hela vår
landsbygdsbefolkning, som besökte dessa.»
Man får ej tro, att blott de närmast belägna marknadsplatserna besöktes.
Ofta besöktes fyra à fem och flera marknadsplatser årligen. Detta berodde
huvudsakligast på att varje marknad var på sitt sätt specialbetonad och
att det man ej kunde få sälja eller köpa på den ena gick att ordna på den
andra. Marknadsresor ända upp till 10 à 15 mil och ännu längre voro
förr i världen intet ovanligt. Men huvudsakligast frekventerade man dock
marknader, som höllos inom provinsen.
Här nedan följer en kortfattad redogörelse för marknadsterminerna i
Västergötland, så som de framgå av 1827 och 1853 års almanackor.
Bemärkas bör dock, att almanackorna på den tiden ej upptogo alla
förekommande marknader utan blott en del av dessa, beroende på, att som
förut omtalats, ej alla marknader då voro officiellt tillåtna:
1827: Alingsås: 11/4, 14/6, 19/10, 13/12. Borås: 23/1, 6/3, 29/6, 26/9.
Falköping: 15/6, 23/10. Hjo: 4/5, 18/9, 27/11. Lidköping: 20/2, 6/6, 12/10.
Mohult-: 13/3, 2/10. Mariestad: 30/1, 21/6, 28/9. Skara: 10/2, 30/3, 6/7,
5/10, u/12. Skövde: 25/1, 5/4, 3/7, 18/10. Slättäng: 13/2, 29/6, 9/10.
Ulricehamn: 23/2, 22/6, 4/10, 11/12. Vänersborg: 12/1, 12/6, 19/9.
1853: Alingsås: 19/4, 14/6, 11/10, 13/12. Borås: 18/1, 22/3, 5/7, 27/9.
Falköping: 11/1, 8/3, 16/6, 25/8, 21/10. Hjo: 8/2, 3/5, 16/9, 25/11.
Lidköping: 22/2, 3/6, 11/10. Mohult: 10/3, 29/9. Mariestad: 28/1, 21/6, 30/9.
Mörlandaplatsen: 15/4. Skara: 17/2, 30/3, 6/7, 5/10, 9/12. Skövde: 25/1,
5/4, 1/7, 23/9, 13/10. Slättäng: 8/4, 28/6, 7/10. Ulricehamn: 18/2, 8/6,
4/10, 6/12. Vänersborg: 12/1, 10/6, 20/9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
