Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Västgötaknallarna
93
som mest utövats i Marks, Kinds och Ås härader. Denna träslöjd, som
omnämns redan 1555 av Olaus Magnus, utövades också i Bollebygds härad,
varom det heter hos en av de första som på svenska behandlat Västergötlands
ekonomiska historia, Nils Hufwedsson Dal: »Här arbetas allehanda träwerk,
som mest med höfwel, nafware och såg förferdigas, som äro laggkäril:
tunnor, fierdingar, ankare, sår, byttor och ämbar, hattfoder, perukaskar, slefwor,
grytlock, berlingar, greslor, grepor, skåflar, spiror och bräder.» Om Vedens
härad, där smideskonsten var vanligast, skriver samme sagesman, att
invånarna där förfärdigar »knifwar, släta och krusade, gaflar, spikar, broddar,
grimmeskaft, noteband, hundlänkjar, fiettrar, tobakspipor, spiell, tänger,
låsar, nyklar, hamrar, hestskor, skrapor och hwad mera», eller som det heter
i mera poetiska vändningar:
Rasp, hammar, fil och tång, samt andra slike saker,
Ä’ theras föde-krok, therjemte theras heder.
I Gäsene härad tycks man mest ha sysslat med att sticka ullstrumpor,
bereda hudar och tillverka hästtäcken. Redvägsborna hade av ålder haft
både vävnader, träsaker och smide till specialitet.
Denna uppdelning av de olika hemslöjdsgrenarna på skilda bygder är i
någon mån bestående alltjämt, men i allmänhet har hemslöjden antingen
övergått till fabriksverksamhet eller också har textilslöjden blivit den
dominerande hemindustrien. Textilt hemarbete omtalas redan på 1500-talet
(»Marbolärft»), men i början av 1700-talet gjorde sig tendensen till
textilslöjdens expansion ännu kraftigare gällande, och idag är det ju huvudsakligen
för sin textilproduktion som Boråsbygden är bekant.
Den verksamhet, som här bedrevs, blev i sitt nästa utvecklingsskede en
form av förläggareorganisation. Denna uppstod på 1700-talet men nådde
sin högsta utveckling i början av 1800-talet. Den bestod i att hemindustrien
centraliserades och omhänderhades av en person, som utlämnade råvaran till
hemmen, där den fick sin vidare bearbetning och iordningställdes till
försäljning, givetvis mot någon betalning, vilken dock var skäligen knussligt
tilltagen. Numera skickas det tillskurna tyget från fabrikerna och firmorna
med bussar och bilar ut till hemmen, och när varorna kommer tillbaka
därifrån, är de fullt färdiga att säljas. De på så vis tillverkade textil-,
trä-eller smidesvarorna såldes av biträden eller »handelsdrängar», som for land
och rike runt med dem. 1841 framställdes enligt en uppgift icke mindre än
78 % av all svensk bomullsvävnad genom hemslöjd i Älvsborgs län. Senare
har siffrorna sjunkit, men det är ändå alldeles klart, att hemslöjden i
Västergötland under förra århundradets mitt var en mycket viktig ekonomisk faktor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
