Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alingsås.
Alingsås omtalas mycket sällan i medeltida handlingar. Namnet
nämnes först år 1357 i samband med en kyrkoherde vid namn Kettil, som då
var bosatt i Alinxaas.
Innan Alingsås blev stad finns det emellertid en händelse, som gjort orten
bemärkt, och det var det s. k. »slaget vid Alingsås-skogen» den 19 augusti
1566 mellan svenskar och danskar. År 1611 härjade danskarna åter och
så gott som hela samhället blev då uppbränt. Staden anlades sedan av
borgare från Nya Lödöse, vilka av danskarnas härjningar blivit husvilla.
Privilegierna tilldelades staden år 1619 av dåvarande konungen, Gustav II
Adolf.
Flera berömda män härstamma från alingsåsnejden, men ingen av
dem har förenat sitt namn med staden så som Jonas Alströmer. Han var
vågbrytaren för den svenska manufakturindustrien, och genom honom blev
Alingsås Sveriges förnämsta manufakturstad. Jonas Alström, senare adlad
Alströmer, föddes den 7 januari 1685. Han arbetade någon tid i sin
hemstad samt några år på olika platser i Sverige, tills han år 1707
medföljde en alingsåsbo, bokhållaren Ålborg, till England, dit denne rymde med
sin principals dotter, fröken von Törne. Alström gjorde sig välkänd bland
flera köpmän i London och fick omsider en skeppsklarerarebefattning. Han
drev dessutom en affärsrörelse för egen räkning. Efter några år återvände
han till Sverige, och år 1724 fick han privilegier att i Alingsås inrätta »ett
yllemanufaktur av allehanda slag». Han hade dessförinnan lyckats införa
några vävstolar, ull, färger o. dyl. från Holland samt inkallat några engelska
arbetare. Med understöd av värmländska bruksägare och politiskt
inflytelserika män i Stockholm lyckades Alström bilda en s. k.
manufaktur-societet, vars regler underskrevos år 1725. Denna societet erhöll av 1726—1727
års riksdag stora förmåner, och vid samma riksdag bildades även en
manufakturfond, som ekonomiskt understödde societeten. Anläggningarna
uppfördes sedan raskt och år 1729 funnos flera fabriker i gång för tillverkning av
strumpor, band och kläder m. m. Där fanns också kottumtryckeri,
tobaksplantering och tobaksspinneri, filtstrumpstickeri, färgeri och tapetmakeri
m. m.
Fabrikaten stodo emellertid i kvalitet långt efter de utländska varorna,
och man hade svårt att vinna avsättning för dem. Bristen på duglig,
yrkes-utbildad personal gjorde sig också kännbar, och därför kommo de flesta
fabrikerna icke till någon varaktig blomstring. 1746 är det sista år, för vil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
