Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Borås.
Borås har sitt namn efter en nordväst 0111 staden liggande ås, fordom
kallad Buaråsen eller Boerås, nu Rydaåsen eller Rya åsar. Ordets första led
anses vara bod, i dialektiskt form bud med betydelsen fäbod. Borås är
beläget i en dalkorsning, där bland annat löper Viskans dalgång, vilken står
i förbindelse med Västkusten.
Staden ligger mitt i »Sjuhärads- eller Knallebygden», vårt lands sedan
långt tillbaka förnämsta säte för textilarbete, och blev mycket tidigt
medelpunkten för Gäsene, Redvägs, Ås, Vedens, Bollebygds, Marks och Kinds
härader.
På grund av den karga naturen i denna del av Västergötland med sitt föga
givande jordbruk — trakten kallas även Svältorna — tvungos invånarna att
söka sin utkomst på annat sätt och ägnade sig redan tidigt åt en betydande
hemslöjd, vars huvudsakliga alster voro smidesvaror, laggkärl samt vävnader.
Tillverkarna av dessa varor begåvo sig ut över hela Sverige för att avyttra
sina produkter och utsträckte till och med sina färder även till våra
grannländer.
Denna gårdfarihandel, som på tidigare stadium även hade namn av
»landsköpet», sågs med oblida ögon av städernas affärsmän, vilka ansågo, att man
härmed inkräktade på deras priviligierade område. Men som denna handel
givetvis var ett livsvillkor för Sjuhäradsbygdens invånare, ansågo sig landets
myndigheter, i motsats till den önskan som hystes av städernas borgerskap,
icke kunna utfärda förbud mot gårdfarihandeln utan kompromissade och
beslöto att belägga även detta näringsfång med skatt.
Detta blev upprinnelsen till Borås såsom stad. Då nämligen
myndigheterna ansågo, att en stad i denna trakt vore önskvärd, nödgades alla
gårdfarihandlare här slå ned sina bopålar. Vederbörande själva voro
visserligen i början föga benägna att bosätta sig på denna plats, men sedan Gustav
II Adolf hotat med att »halva Ingermanland stode öde och behövde bönder»,
fann man sig i påbudet och lade grunden till staden.
Med sitt läge i närheten av den danska gränsen blev staden även
tacknämlig såsom förläggningsort för ett regemente. På grund av de ständiga
fejderna med danskarna var det ur strategisk synpunkt lämpligt att här få
en militär förläggning.
Staden fick år 1622 under namn av Boerås sina stadsprivilegier av
Gustav II Adolf. Borås har ett gynnsamt läge vid Viskan, som här bildar ett
par vattenfall, vilka nogsamt utnyttjats. Vid dess stränder ser man det ena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
