Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396
skötsel vid sidan av utövandet av olika slags hantverk och handel i mindre
skala. Nästan av en tillfällighet blev emellertid Mariestad säte för
länsstyrelsen i Skaraborgs län, och Marieholms gård omändrades till ett
förnämligt residens. Detta skedde 1660, och torde få anses som en av de främsta
orsakerna till att köpenskap och hantverk gingo en blomstringstid tillmötes
och nu hava så gamla anor i staden.
Under senare hälften av 1800-talet började industrien växa upp. Man hade
räknat med att Göta kanal eller Västra stambanan skulle dragas fram genom
staden, men därav blev intet, och Mariestad fick därigenom ett svårt handicap
i konkurrensen med andra platser. Anläggandet av Katrinefors pappersbruk
och A.-B. Tidans vulcanfiberfabrik innebar grundvalen för den senare tidens
utveckling. Förstnämnda fabrik grundades redan på 1760-talet, men fick
sin stora betydelse först sedan den 1869 inköpts av J. E. Lundström. Det
senare företaget, som äges av Katrinefors A.-B. är i sin bransch det enda
i landet och det största i Europa. Bägges starka frammarsch har för stadens
ekonomi, dess handel och hantverk varit av den allra största betydelse.
Stadens hamn tillkom först på 1850-talet, och den har sedan två gånger
utbyggts och fördjupats. Den sammanlagda kajlängden uppgår till 450 m.,
men därav endast 210 m. med ett djup över 3,6 m.
Först 1874 fick Mariestad förbindelse med stambanan vid Moholm, och
sedan ha ytterligare förbindelser skapats med det svenska järnvägsnätet.
1889 blev det sålunda järnväg till Skara och 1909 en direkt förbindelse med
Göteborg via Skara. Förbindelse finnes numera även med Gårdsjö vid
stambanan.
Residenset Marieholm ligger på en ö i Tidan och tillhör egentligen
Leksbergs socken. Mitt emot detsamma på vänstra sidan av ån ligger
centralfängelset, men i övrigt saknar denna del nämnvärd bebyggelse. Inom staden
lägger man märke till samrealskolan, länsstyrelsens byggnad, länslasarettet,
epidemisjukhuset, tingshuset, folkskolan m. fi. offentliga byggnader. Där
finnes vidare elektricitets- och gasverk, post och telegraf, riksbank,
bryggerier, hamnkontor, yrkesskola, hushållskola, badhus, ålderdomshem samt
järnvägsstation med särskilt stickspår till hamnområdet. I stadens utkant
ligger idrottsplatsen och Johannesbergs sinnesslöanstalt.
Två tidningar utkomma i Mariestad, som ecklesiastikt bildar ett pastorat
i Mariestads kontrakt av Skara stift. Vid årsskiftet 1941 hade staden ett
invånarantal av 6.508 personer. Som en jämförelse kan nämnas, att
folkmängden 1850 endast uppgick till 2.059 personer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
